lördag 31 januari 2009

Och mormor är stolt!

Min kollegas barnbarn hade front row seat på en av visningarna under Stockholms modevecka. Och inte nog med det. Minsann blev han också fångad på bild av ingen annan än the Sartorialist. Och han har inte ens fyllt ett än. Man undrar var detta ska sluta…

Jag tror för övrigt inte att det är alla mormorar som känner till the Sartorialist. Men jag lovar, min kollega har full koll. Och bilden har jag förstås lånat från the Sartorialist.

fredag 30 januari 2009

Med fördunklat omdöme och dimmig blick

Man vet att man är lite seg i huvudet av förkylningen när man tar upp en hundring ur fickan och tänker snyta sig med den.

Update: Sen kan man ju fråga sig varför man går omkring med en hundring i fickan...

måndag 26 januari 2009

Här är veckans röra


Den som ska rensas under veckan, alltså. Den finns i lillasysters rum. Och den kanske inte ser så farlig ut. Men tro mig, det är den. Stackarn, hon kommer ju inte åt en enda leksak! Klart hon hellre vill leka i storebrors rum. Dessutom finns det en hel del gamla, trasiga och utslitna grejer i de där högarna. De ska bort! Att ordningen sen inte lär bli särskilt bestående med en ettåring i radhuset, det är en annan sak. Här ska fixas grundordning.

Och ni som gissar att en nyinförskaffad Expedithylla kan ha något med rensningen att göra, ja ni är på rätt spår...

So much for ickevåld


Storebror har en riddarborg. Och det utspelas en hel del dramatiska scener kring denna borg. Det svischas med svärd och dödas med dolkar, det eldas upp och bränns ned. Kort sagt: blodet flödar. I ett försök att lära min son att det finns andra sätt att lösa konflikter än att ta kål på varandra, föreslog jag att han skulle fundera ut alternativa sätt för riddarna kunde utse en vinnare. Storebror var helt med på banan:

- Jaaa! Jag vet! De kan ha springtävling i stället för att slåss! Den som vinner får en present. Och den som förlorar får en... eh... eh... en kniv i magen!

Jag är med!

Jag har bestämt mig för att hänga på Ulrika Gabriels rensningsutmaning. Jag vet precis vad som blir veckans utmaning - bilder kommer förhoppningsvis ikväll.

Häng med du också, vetja!

söndag 25 januari 2009

Lyckan är ett långkok

Det är något visst med långkok. Det är som om trivseln och hemtrevligheten ökar för varje minut som grytan står på spisen och sprider väldoft omkring sig. Ja, jag hade gärna delat med mig av doften som spred sig i radhuset i eftermiddags. I stället bjuder jag på ett av mina absoluta favoritrecept, från en av Jamie Olivers kokböcker:

Jools älsklingsgryta (cirka 6 p)
olivolja och en klick smör
1 gul lök, skalad och hackad
1 näve färska salviablad
800 gram grytbitar av nötkött, i 5 cm stora bitar
havssalt och nymald svartpeppar
mjöl, att pudra med
2 palsternackor,skalade och delade i fyra bitar
1/2 squash, tärnad
4 morötter, skalade och halverade
en näve jordärtskockor (kan uteslutas),skalade och halverade
500 gram små potatisar
2 msk tomatpuré
1/2 flaska rödvin
3 dl ox- eller grönsaksbuljong

Att strö över den färdiga grytan:
finrivet skal av en ekologisk citron
1 näve rosmarin, bladen repade
1 klyfta vitlök, skalad och finhackad

Värm ugnen till 175 grader.
Hetta upp lite olja och smörklicken i en stor stekgryta. Lägg i lök och all salvia och stek i några minuter.
Vänd köttet i saltat och pepprat mjöl (jag brukar skaka runt rubbet i en påse), lägg det sedan i grytan tillsammans med alla grönsakerna, tomatpurén, vinet och buljongen och rör om försiktigt. Krydda generöst med nymald svartpeppar och lite salt. Låt koka upp, lägg på lock, ställ in grytan och laga i ugnen tills köttet är mört. Ibland tar det 3 timmar, ibland 4. Det beror på vilken styckning av kött du använder och hur länge det har hängt. Det enda sättet att testa är att mosa en bit kött, och om den faller isär är det färdigkokt.
När köttet är klart sänker du ugnsvärmen till 100 grader och låter grytan stå i ugnen tills det är dags att äta.
Bästa sättet att servera den här grytan, enligt Jamie, är att sleva upp den i skålar, servera ett glas franskt rödvin till och nybakat bröd. Jag serverar oftast tagliatelle till. Viktigt är dock att inte glömma varianten på gremolata som ska strös över vid serveringen:
Blanda citronskal, hackad rosmarin och vitlök och strö det över grytan innan den serveras. Bara minsta lilla mängd gör världens skillnad så snart den hamnar i grytan avger den en otrolig arom.


Så här såg grytan ut innan den åkte in i ugnen. Det färdiga resultatet har jag tyvärr ingen bild på, så det får ni föreställa er. Lovely!

Hyllan är här!

Kan ni fatta att mindre än ett dygn efter mitt lätt frustrerade inlägg så ligger den här bredvid mig: Expedithyllan. Blocketdrottningen Anette läste och förstod min frustration, och gav sig genast ut i annonsdjungeln. Och jag förstår fortfarande inte hur det gick till, men hon hittade genast en annons som min bevakningsprofil helt valt att ignorera. Det Anette inte kan fynda på Blocket, det finns inte. Maken ska för övrigt också ha en del av äran: det var han som satte sig i bilen i morse för att hämta hem åbäket.

Nu ska den bara monteras, hyllan. Någon som är sugen?

På köksbordet en grå söndag i januari


Antingen är den här mjölken väldigt gammal.
Eller också är Arla ute i väldigt god tid.

lördag 24 januari 2009

Dagens soundtrack

Enjoy.



"
It felt almost like Dirty Dancing
minus the United States and instead of a resort
it was the Folkets Hus basement"

Sådär.

Nu har jag skickat ut maken för att köpa godis.
Själv har jag tagit en powernap på parketten i lillasysters rum.
Vi hade en liten inofficiell tävling hon och jag om vem som kunde somna fortast.
Jag vann.

Månadsrutin

Sådärja. Månadens räkningar genomgångna. En känsla av välbefinnande och tacksamhet infinner sig. För att vi har det så bra som vi har det, ändå. För att vi kan spara. För att vi har jobb, och därmed löner som tickar in varje månad.

Det är trygghet för mig, att ha koll på pengarna. Det säger säkert något om mig som person. Undrar vad?

Blocket schmocket

Alltså, Blocket. Jag älskar verkligen Blocket. Har sålt en hel massa grejer och fyndat en del. Men nu är det som förgjort. Vi är på jakt efter en vit Expedithylla till lillasysters rum. Och Expedithyllor finns det gott om. Men vi lyckas aldrig få fatt i en! Antingen är de i fel färg. Eller för stora. Eller för små. Eller också så finns de låååångt bort på andra sidan stan. Eller så hinner någon annan före. Blocket i all ära, men det är onekligen enklare att bara åka till IKEA.

Fast det bär mig emot. De finns ju där ute, hyllorna. I alldeles utmärkt skick, fast för en bråkdel av priset. Så jag kämpar på. Vi säger så här: jag ger det två veckor. Sen säger jag hej Kamprad.

Update: Näru Kamprad, det kan du glömma! Nu står den där i lillasysters rum, hur fin som helst, hyllan. 270 pix gick den på, i stället för 899 på IKEA. Det hade du gillat, Ingvar!

fredag 23 januari 2009

Kan någon stoppa mig!

Jag skickade just ett jobbmejl.
En fredagkväll klockan 21.29.
Och det kändes inte ens jobbigt.

*skakar på huvudet och trevar efter febertermometern - nåt måste vara fel*

Shoppingsuccé

Efter ett möte på stan bestämde jag mig för att avsluta arbetsveckan lite tidigare än vanligt. Med närmare 30 flextimmar kändes det liksom inte motiverat att åka tillbaka till jobbet i princip bara för att fika och vända. I stället tog jag en sväng på Åhléns vid Fridhemsplan på vägen hem. Och det gjorde jag rätt i. När jag gick ut hade jag följande med mig:
  • ett par höjdarsnygga jeans och nagelbandskräm till mig själv
  • ett par mörkblå stuprörsjeans till storebror
  • en klänning i ekologisk bomull till lillasyster
  • en hemlig födelsedagspresent i form av klädesplagg till maken.
Finfina, välbehövliga inköp till hela familjen. Och allt detta till det facila priset av 405 kronor. Fyrahundrafem. Det ni. Se där vad lite rea-på-rea, bonuscheckar och rabatterbjudanden kan åstadkomma!

Ganska onödigt...

...är det att bättra på det röda läppstiftet, för att sekunden efter sätta tänderna i ett stort äpple.

torsdag 22 januari 2009

Vill också

Fylla i den superduperlånga listan alltså.

1. Hur gammal är du om fem år? 43.
2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag? Min kollega J på jobbet. Vi skissade på en finfin varumärkes- och värdegrundsprocess. Många gula lappar blev det. Och rosa.
3. Hur lång är du? 173 cm
4. Vilken är den senaste filmen du sett? På bio: Madagaskar 2 DVD: The dark knight
5. Vem ringde du senast? En kanslichef på jobbet.
6. Vem ringde dig senast? En byråkrat på jobbet.
7. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Sms:a alla gånger. Telefonskräck.
8. Är dina föräldrar gifta eller skilda? Mamma har gått bort.
9. När såg du senast din mamma? Usch, nu får jag ont i magen.
10. Vilken ögonfärg har du? Blågrå
11. När vaknade du i dag? Klockan ringde 05:49. Någon minut senare vaknade jag av att maken knuffade på mig. Jag har öronproppar. Det har inte han.
12. Vilken är din favoritjulsång? Driving home for christmas med Chris Rea.
13. Vilken är din favoritplats? Jag är en hemmaråtta, så radhuset ligger högt på listan. Annars finns det många favoriter på Nya Zeelands sydö.
14. Vilken plats föredrar du minst? Vad svarar man på det?
15. Var tror du att du befinner dig om tio år? Hemma kanske.
16. Vad skrämde dig om natten som barn? Allt! Jädrar vad mörkrädd jag var. Vilket ledde till att jag höll mamma vaken hela nätterna.
17. Vad fick dig verkligen att skratta senast? Mina kollegor.
18. Hur stor är din säng? 140 cm.
19. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar.
20. Sover du med eller utan kläder på dig? Med. Jag är en frusen själ.
21. Hur många kuddar har du i sängen? Tre.
22. Vilka länder har du besökt? Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Holland, Belgien, Storbritannien, Irland, Frankrike, Spanien, Italien, Portugal, Monaco, Luxemburg, Österrike, Schweiz, Cypern, Grekland, Kroatien, Rumänien, Estland, Singapore, Malaysia, Thailand, USA, Nya Zeeland. Har jag glömt något?
23. Vilka städer/samhällen har du bott på? I in barndoms uppväxtstad, i Stockholm, i Växjö och i sex månader i en håla i Missouri.
25. Är du social? Ja, men inte alltid. Gillar att vara ensam.
26. Vilken är din favoritglass? Hägen Daazs Strawberry Cheesecake eller äkta italiensk, smältande ljuvlighet.
27. Vilken är din favoritefterrätt? Creme caramel.
28. Tycker du om kinamat? Nej fy.
29. Tycker du om kaffe? Nej.
30. Vad dricker du till frukost? Grönt te.
31. Sover du på någon särskild sida? Nej.
32. Kan du spela poker? Nej.
33. Tycker du om att mysa/kela? Konstig fråga.
34. Är du en beroende människa? Fattar inte frågan. Vi är väl alla beroende av varandra på ett eller annat sätt.
35. Känner du någon med samma födelsedag som din? Nej.
36. Vill du ha barn? Det räcker bra med mina två goa, goa, fina.
37. Kan du några andra språk än svenska? Engelska. Och så lite italienska. Och lite, lite franska.
38. Har du någonsin åkt ambulans? Nej.
39. Föredrar du havet eller en bassäng? Havet. Inte minst att vandra vid, och titta på.
40. Vad spenderar du helst pengar på? Böcker. Mat. Umgänge. Resor.
41. Äger du dyrbara smycken? Några stycken. Maken är ju i branschen, gubevars. Så han kan hamra till dem själv. Mycket praktiskt.
42. Vilka är dina favoritprogram på tv? Big love.
43. Kan du rulla med tungan? Åt ena hållet.
44. Vem är den roligaste människan du känner? Oj, det finns ett gäng.
45. Sover du med gosedjur? Nej.
46. Vad har du för ringsignal? Nån vanlig.
47. Har du kvar klädesplagg från då du var liten? Nej.
48. Hund eller katt? Hund. Utan tvekan.
49. Flirtar du mycket? Det vore synd att säga.

TAR DET HÄR ALDRIG SLUT?

50. Kan du byta olja på bilen? Nope.
51. Har du fått fortkörningsböter någon gång? Nej.
52. Vilken var den senaste boken du läste? Hon som tittade in, en urtråkig deckare.
53. Den bästa bok du läst? Omöjligt att välja.
54. Prenumererar du på någon veckotidning? Månadstidningar: Femina, Family living och Allt i hemmet. Och dagstidning: DN.
55. Dansar du i bilen? Nej.
56. Vilken radiostation lyssnade du till senast? P1.
57.Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Fokusgrupp 3, Dagen D.
58. När var du i kyrkan senast? På kära systers kyrkliga välsignelse av sin & svågerns borgerliga vigsel.
59. Vem var din favoritlärare på högstadiet? Det hade jag ingen.
60. Hur länge har du campat som längst i ett tält? Någon vecka? Vi brukade åka ner genom Europa och campa när jag var liten. Fast när vi väl var framme i Italien bodde vi i lägenhet.

onsdag 21 januari 2009

Jag går på det varje gång

Jag gillar inredningstidningar. Oj vad jag gillar inredningstidningar. Men jag har lärt mig att tygla mitt begär. Jag prenumererar på ett par och lyckas oftast stå emot när köpsuget slår till vid tidningshyllan.

Fast ibland kan jag inte stå emot. Släng in ordet "ordning" på första sidan, och jag börjar vackla. Lägg till några lockande rader om "förrådet", "klädkammaren", "skafferiet" eller "tvättstugan" och jag faller. Som en fura.

För varje gång är jag övertygad om att sanningen döljer sig bakom just detta glossiga omslag. Att just detta reportage är nyckeln till ett välorganiserat nirvana med enhetliga galgar, färgkoordinerade förvaringsburkar och piffiga korgar.

Tidningen till vänster köpte jag igår. 24 timmar senare har inget hänt. Klädkammaren är precis lika rörig som den var igår. Jag gick på det. Igen.

Men drömmen lever...

måndag 19 januari 2009

Saker en fyraåring säger (del två)

- Snälla mamma, vi kan väl städa lite? Snääälla?

söndag 18 januari 2009

Veckans mat

Håll till godo - här är de två kommande veckornas matsedel i radhuset:

Söndag (idag): kycklingspett med halloumi och bulgursallad
Måndag: pasta med broccoli och ädelost, tomatsallad
Tisdag: lax med cashewnötter, ris, spenat
Onsdag: fisk- och räkburgare i bröd
Torsdag: köttfärssås och spagetti
Fredag: laksa med kyckling
Lördag: gösfilé med parma, salvia och vitt vin, parmesanmos
Söndag: Jools gryta

Måndag: raggmunk med bacon
Tisdag: thailändsk räk- och fiskgryta
Onsdag: gratinerad löksoppa
Torsdag: blodpudding med äpple och bacon
Fredag: tacos
Lördag: laxspett med saffransrisotto
Söndag: Alvargryta med granatäpple

tisdag 13 januari 2009

Plötsligt händer det!

Ett riktigt ORD i ordverifieringen. På engelska, men ändå.

sponge

Lovar att hålla mig borta från detta ämne tills dess att jag dyker på ett riktigt ord på svenska.

Människoföda?

Det finns flera anledningar till att jag brukar ha med mig matlåda till jobbet. Här är en:

Baguette multicereal 48 % (vetemjöl, vatten, solrosfrö, jäst, vetekli, vetegluten, linfrö, sesamfrö, salt, druvsocker, skummjölkspulver, emulgeringsmedel E472e, förtjockningsmedel E412, vetesurdeg, rostat maltmjöl av vete, vegetabiliskt fett (härdat), surhetsreglerande medel E341, kan innhålla spår av nötter)
Skagenröra 26 % (äkta majonnäs (rapsolja, vatten äggula (kan finnas spår av äggvita) vinättika (antioxidationsmedle E224), senap (gult senapsfrö), socker, salt, peppar, surhetsreglerande medel (citronsyra E330), stabiliseringsmedel E415, konserveringsmedel E202, E211), räkor (pandalus borealis) 33%, surimi (vit fisk, Allaska Pollock, Threadfin Bream, vetestärkelse, äggvita, krabbarom, färg E120) 16 %, ishavsrom (färg E104, E120), chilisås (tomatpasta, sellerifröextrakt, vitlökspulver, chilipulver), dil, salt, vitpeppar, cayennepeppar, stabiliseringsmedel E412, E415, konserveringsmedel E202, E211) räkor 7 % (pandalus borealis), vatten, salt, socker, surhetsreglerande medel: citronsyra E330, smakförstärkare E621, konserveringsmedel: kaliumsorbat E202, natriumbensoat E211, stabilisatorer: E450, E451) citron 6 %, cocktailtomat 5 %, Becel 4 % (vatten, veg olja, vegetabiliskt fett, modifierad stärkelse, salt, emulgeringsmedel (sojalecitin och E471 av veg fett), konserveringsmedel (kaliumsorbat), surhetsreglerande medel (citronsyra), arom, A- och D-vitaminer). Romansallad 4 %.


Ovanstående, mina vänner, är listan över ingredienserna i den macka jag ryckte åt mig på Pressbyrån mellan två möten idag. Jag brukar aldrig, aldrig, aldrig stressinhandla lunch på det sättet, men idag var det kris. Behöver jag skriva att jag känner mig superäcklig efter att ha ätit upp skiten? Måste fråga om någon av mina kollegor har ett tuggummi.

måndag 12 januari 2009

Hej vardag

En dag avklarad. Och fyra kvar till helgen. Aha: femdagarsvecka. Vardag igen alltså. Det känns vagt bekant. Och ganska skönt.

Living in a box?

För ett tag sedan hade jag ett samtal med en ny bekantskap på jobbet. Tanken var att vi skulle lära känna varandra. Och det gjorde vi väl, i och för sig. Men jag kunde inte skaka av mig känslan av att jag blev vägd, mätt och värderad för att sedan placeras på en socioekonomisk skala. Vad har du för bakgrund? Var bor du? Hur bor du: hus eller lägenhet? Vad jobbar din man med? Vad gör dina föräldrar? Och så vidare. Inga konstiga eller kontroversiella frågor egentligen. Men hela sammanhanget gav mig ändå känslan av att jag blev stoppad i ett fack, inprickad på en skala. Och det kändes inte särskilt trevligt.

Jag menar inte att min bakgrund, mitt boende, mina föräldrar och allt det där inte har någon inverkan på den jag är. Det är klart att allt detta har format mig. Men jag är så mycket annat. Också. Som jag tycker är mer relevant om man vill lära känna mig. Jag föredrar helt enkelt när nya bekantskaper börjar med att försöka lära känna MIG först - den jag ÄR.

Jag värjer mig när personer försöker placera mig, eller andra, i fack. Jag vill genast sparka bakut, ruska på mig och ropa ”Det är inte så enkelt!”. Jag vet inte om jag är ensam att känna så. Och jag vet inte om min negativa reaktion på det där samtalet är rimlig. Eller om jag överreagerade på fullt normala, artiga och odramatiska frågor. Det jag vet, är att hela situationen kändes skum.

Saker en fyraåring säger

"Mamma, jag kan stoppa fingrarna i halsen utan att dö."

OK.

söndag 11 januari 2009

Nuoc cham - gott till rullarna

Innan vi fick barn, på den tiden då lördagseftermiddagarna kunde kännas oändliga, gjorde jag och maken ofta egna små vårrullar. Numera ägnar vi lördagarna åt annat, och vårrullarna köps på thaihaket på hörnan.

Vet ni hur man snabbt och enkelt lyxar till dessa enkla rullar? Jo, man gör en vietnamesisk dipsås - nuoc cham. När det är dags att äta rullar man in vårrullarna i bitar av isbergssallad, och doppar dem i såsen. Frasigt, krispigt och ljuvligt gott. Och framför allt busenkelt.

Nuoc cham
1 vitlöksklyfta
1/2 röd chilipeppar eller 1 liten thaichili
lite morot och/eller gurka
2 msk mild risvinäger eller äppelcidervinäger
2 msk fisksås (nam pla)
2 msk pressad lime
2 tsk råsocker
6 färska myntablad (men det kan du hoppa över)

Finhacka vitlök och chili. Skär en bit morot (kanske 4 cm) i små, små tärningar, och tärna lika mycket gurka. Blanda allt, rör tills sockret har löst sig och servera dipsåsen till vårrullarna i små skålar. Och glöm inte isbergssalladen! Sällan gör den sig så väl som i det här sammanhanget.

Dagboksbloggandet fortsätter: nu med recept på en lat söndag

Idag sov jag till kvart i tio. Det har inte hänt på fem år. Efter frukost gick jag på en två och en halv timmes promenad. 17 000 steg! Väl hemma käkade jag upp resterna av thaimaten från gårdagens spelkväll med vännerna (jag utklassade dem i TP minsann), zappade en stund framför tv:n och tog en tupplur på soffan. Nu ska jag spackla lite på en dörrkarm. Sen tror jag det är dags för en kopp te och de praliner från Ejes som är kvar från igår kväll.

Tur familjen är hemma snart, så det blir lite ordning och reda i radhuset!

lördag 10 januari 2009

Dagens lunch i radhuset

Maken och barnen är hos farmor och farfar i Småland, så jag är fågelfri och ensam hemma. Skönt, men ack så tomt. Det finns dock fördelar: en av dem är att man slipper laga lunch. Det går bra att länsa kylen och göra mackor i stället. Dessutom kan man läsa vid matbordet. Fast rent praktiskt är det lite knepigt, min pocketbok vill bara slå igen hela tiden. Irriterande.

Uppenbarligen är det inte bara jag som längtar efter storebror. Igår kväll och idag har den ena lilla granntjejen efter den andra ringt på för att leka. En av dem hade haft lite att reda ut med storebror visade det sig, och kom förbi för att försäkra sig om att de var vänner igen. "Vi har bråkat litegrann förstår du", berättade hon. Det var en nyhet för mig - han har sitt eget liv som jag förstås inte vet allt om. Vilket är precis som det ska vara. Innan jag vet ordet av har han väl köpt lägenhet, klippt sig och skaffat ett jobb.

fredag 9 januari 2009

Sicken ettårsbloggarpresent!

Finaste utmärkelsen har jag fått idag, av Smultron:

"Dessa utsedda bloggar är osedvanligt charmerande och söta, inte upptagna av utmärkelser och själviskhet. Syftet är att sprida vänskap. Vårt hopp är att nya vänskapsband kommer att knytas mellan dessa bloggar ju mer utmärkelsen sprider sig. Var snäll och ge lite extra uppmärksamhet till dessa!! Kopiera in texten och bilden i din blogg och skicka sedan vidare utmärkelsen till åtta andra bloggare."

Så glad jag blir! Så här skriver hon om min blogg:

Jag blir hungrig och lässugen om vartannat. Skriver både med humor och allvar och kan uttrycka mycket med få ord.

Äsch då... Nu får vi se om jag klarar att välja ut åtta bloggar. Vill helst inte - jag gillar ju er alla! Men låt mig fundera lite.

Kolla!


Vita tulpaner i mitt vardagsrum.
Nu är det bara våren som fattas.

Update: Notera förresten hur vit och ren soffan är.
Så såg den inte ut för drygt en vecka sen.

Hipp hipp hurra!



Min blogg fyller ett år idag!

onsdag 7 januari 2009

Jahapp

Och när är det påsklov då?

tisdag 6 januari 2009

Pretentiöst och jolmigt var det

"Nyckeln till allt en man borde älska och frukta hos henne fanns där från allra första början, i det ironiska leende som fick hennes läppars fulländade båge att svälla."

Och ett par rader längre ner:

"Mina ögon tumlade ner och flöt fritt omkring i den skimrande lagun som hennes fasta och stadiga blick var. Ögonen var stora och uppseendeväckande gröna. Det var samma gröna färg som träden har i livfulla drömmar. Samma gröna färg som havet skulle ha om det vore perfekt."

What to read?

Tro det eller ej, men trots vinterkräksjuka, golvläggning, julfirande, pulkaåkning och allt annat jag pysslat med under jullovet, så har jag hunnit läsa ut den 900-sidiga tegelstenen Shantaram. Det visade sig vara en otroligt fängslande och färgstark historia om en man och ett liv så långt från mitt eget som man kan komma. Jag provoceras av huvudpersonens val av livsstil och hans sätt att glorifiera av våld, heder och machokultur. Och när han beskriver kärlek och kvinnors skönhet blir det pretentiöst, jolmigt och riktigt tröttsamt. Ändå kan jag inte sluta läsa. Boken ger en inblick i det mångfacetterade livet i Bombay som är fullständigt förtrollande. Det är en enastående berättelse, så levande och rik. Läs den!

Själv lider jag en aning just nu. För jag har inget att läsa. Inte en enda bok ligger och väntar på mig. Ni som känner mig vet att det är ett fullständigt onaturligt tillstånd för mig, och något som måste åtgärdas snarast. Så vad ska jag läsa? Hit me!

Här är ett urval av böcker som jag har läst under hösten:

Lyckan, kärleken och meningen med livet
Berlinerpopplarna
Berätta inte för någon
Nattfåk
Finns det liv på Mars
Is och vatten, vatten och is
Den högsta kasten
I huvudet på en mamma
Till dess din vrede upphör
Fjärilen i min hjärna
Stundande natten
Svampkungens son
Vuxna barn till alkoholister

Det börjar dra ihop sig

Jag skulle kunna ha jobbångest idag. Men det har jag inte. Förberedd är jag däremot:

Naglarna är målade, nya koftan från Wera och matchande klänning framlagda, matlådan planerad, jobbpappren nerpackade (dem som jag hade tänkt läsa någon dag i julhelgen, jo men tjena) och telefonen på laddning.

Prestationsångesten och vardagsstressen har jag dumpat längst in i klädkammaren, och jag ber dem allra ödmjukast att hålla sig där. Tack.

Solens mat från två världsdelar

Minns ni Indiska kokboken? Den där som sålde som smör i solsken på Indiska under 90-talet? Den användes flitigt hemma hos mig för sisådär femton år sedan. Under åren har kokboken fallit i glömska, men idag dammade jag av den, och till hela familjens stora förtjusning serverades kofta korma med ris och hembakta naanbröd till middag i radhuset. Storebror åt en rejäl portion och drog sedan sin vanliga ramsa "Tack för maten den var god, den gav kraft och levnadsmod", med tillägget "Den VAR verkligen god idag mamma. På riktigt, det är säkert!". Inget dåligt beröm för att komma från min kräsne son.



Fast indiskt i all ära, det italienska köket är ändå min favorit. Därför är jag förtjust i Solens mat på SVT. Jag missar det för det mesta, men om jag lyckas slå på TV:n i rätt tid så är jag fast. Det är något visst med den alltid lika oklanderligt prydlige och elegante Bo Hagström som med lågmäld entusiasm provsmakar sig igenom den ena lokala delikatessen efter den andra. Dessutom känns det som gammaldags tv. Lite trivsamt långsam, sådär. Lite som de där naturprogrammen med sir David Attenborough som hela familjen samlades framför när jag var liten. Det var en riktig ritual, som vi aldrig missade.

måndag 5 januari 2009

Mobilgalen

Jag behöver en ny mobil. Akut. Min gamla är totalt utsliten, och funkar för det mesta inte alls. Jag är inte sådär ungdomlig eller modern så att jag behöver ha mobilen med mig jämt, men det är ju onekligen rätt praktiskt att bli nådd och kunna nå ut då och då...

Så jag försöker köpa en ny mobil. Och det går sådär. Eller inte alls, egentligen. För jag är vilse. Totalt och hjälplöst vilse i denna galet ogenomträngliga djungel av mobiler, abonnemang, fria minuter, kontantkort, surfzoner, 3G, megapixlar, wlan, tilläggstjänster, bindningstider, finstilta undantag och betala en krona nu men 3 000 kronor i månaden i 200 månader eller tills du dör amen. Hur, jag undrar HUR är det möjligt att slå sig fram genom djungeln och skaffa sig så pass fri sikt att man kan genomföra ett hyfsat köp? Någon som vet?

Hyfsad musikspelare, kamera och radio är krav. Men kanske vore det också trevligt att kunna surfa i mobilen? Fast är det värt de extra slantarna det kostar? Eller ska jag köra på en superenkel variant och strunta i finesserna? Fast då vill jag ha en mp3-spelare. Och då kan jag ju lika gärna köpa en bra mobil så jag slipper hålla reda på två apparater. Innerst, innerst inne är jag lite sugen på en Iphone. Eller en Nokia N95. Fast jag är nog för snål.

Snälla, kan någon bara göra slut på mina plågor och bara fatta ett beslut åt mig?!

Update: För övrigt kan jag tillägga att det här är typiskt mig. Att köpa hemelektronik blir alltid lika smärtsamt för mig. Stort, svårt och jobbigt. Herregud, jag ägnade mindre tid åt att bestämma mig när vi köpte radhuset! Nåja, snudd på, i alla fall.

Sju hål i nacken

En en av många bra grejer med radhuset är att bästa pulkabacken finns bara 40 meter bort. Så jag drar dit nu, med påpälsade ungar, chokladtermos och bullar.

Se upp i backen!

lördag 3 januari 2009

Film är bäst på bio

Jag var på bio med goda vännen M igår. Äntligen, äntligen fick jag se Låt den rätte komma in. Den var bra. Mycket trogen boken, förutom några sidohistorier som inte fått plats. Makalösa rollprestationer av de unga huvudrollsinnehavarna. Lite splattrigt förstås, det är ju trots allt skräck vi talar om.

Men hörni, det här med biovett. Bredvid mig satt en man som började sätta på sig halsduken och vrida på sig när det var minst tio minuter kvar av filmen. Visst, handlingen kunde förleda en att tro att filmen närmade sig slutet. Men herregud mänska lugna dig! Hela den dramatiska upplösningen återstår ju och fattar du inte att du stör alla oss andra som är mitt inne i detta gripande, sorgliga och känslosamma? Va? Va? När filmen väl VAR slut, hetsade han utan nåd på några stackare som ville se hela eftertexterna innan han resolut hoppade över till gången bakom för att komma ut tillräckligt snabbt.

Sin jättelika popcornbunke och sin gigantoläsk gjorde han slut på redan under reklamfilmen. Han var nog väldigt kissnödig. Eller också väldigt stressad.

Julpyntet väck - välkommen vår!


(Bilden lånade jag av Euroflorist.)

fredag 2 januari 2009

Gott nytt år, förresten!

Vår ursprungsplan var att fira nyår på landet, men det var av förklarliga skäl inte läge för några längre utflykter. Vi tog det lugnt i stället, och njöt av lillasysters första friska dag. På eftermiddagen var jag och storebror på bio: Madagaskar 2 roade såväl stor som liten. På kvällen åt vi gott och när barnen hade somnat sippade jag champagne framför brasan och klådde maken i Trivial Pursuit. Sen gällde det bara att hålla sig vaken till tolvslaget. Det var svårt. Jag slumrade i (den nytvättade vita :-) soffan medan maken sjöng med till Mamma Mia på tvn. När eldspektaklet brakade loss vid tolvslaget väckte vi storebror som utlovat. Han hade sett fram emot fyrverkerierna hela dagen, men när det verkligen kom till kritan så valde han att stanna i sängvärmen. Jag förstår honom.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att jag har varit med om nyårsaftnar med mer drag. Men den här var rätt skön, den också. Jag har för övrigt kommit på att jag inte är sådär särdeles förtjust i nyårsaftnar. Jag förknippar den med alldeles för många krav och förväntningar. Man ska äta så jäkla gott, vara så jäkla snygg, umgås så jäkla mycket och ha det så jäkla kul. Vid tolvslaget ska man vara så förbannat glad och se fram emot ännu ett fantastiskt år. Och hey - jag gillar verkligen att äta gott, vara snygg, umgås och ha det kul. Men när alla de där sakerna blir måsten, då sätter jag mig på tvären. Och får hjärtklappning. Och när allt kommer omkring brukar jag ha det roligare en alldeles vanlig lördagkväll. Tror jag är snyggare då också, faktiskt.

Himmelska banan- och chokladmuffins

Nu när alla i familjen är friska (jamen jag vet att jag tjatar, men det ju är så skönt!) gör vi vad vi kan för att hämta igen alla kalorier som vi eventuellt kan ha gått miste om under bacillattacken.

Idag drog storebror och jag vårt strå till stacken genom att baka jordens godaste banan- och chokladmuffins. Och då vill jag understryka att jag egentligen tycker att muffins är ett av de tristaste och mest överskattade bakverk som finns. Torra, smuliga och allmänt tråkiga. Men det här är muffins av ett annat slag. Den saftiga bananen, smältande chokladen och den knapriga ytan gör dem överjordiskt goda. Lägg till ett glas iskall mjölk och du är hemma!

Banan- och chokladmuffins (12 stora)
3 väl mogna (=övermogna) bananer
3 ägg
3 dl socker
50 smör
5 dl vetemjöl (300 g)
1 tsk bikarbonat
2 tsk bakpulver
ett par nävar grovt hackad mjölkchoklad

Sätt ugnen på 200 grader. Mosa bananerna med gaffel. Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Blanda mjöl, bikarbonat och bakpulver.
Rör ner smör, bananer och mjölblandningen i äggsmeten och blanda väl.
Fyll 12 stora muffinsformar till hälften. Släng ner lite hackad choklad i varje muffin. Fyll på med resten av smeten. Lägg en bit choklad överst på varje muffin. Grädda mitt i ugnen i 12-15 minuter.

Update: Jamen vad väntar ni på? Baka nu då! De blir toppengoda, jag lovar! Se så, upp och hoppa!

Friska!

Säga vad man vill om vinterkräksjukan, men en fördel har den med sig:

När alla i familjen äntligen har tillfrisknat, så får den vanliga vardagen ett alldeles särskilt skimmer. Jag som är en vardagsälskare även i vanliga fall, njuter lite extra av den här guldkantade varianten. För jag vet att den inte varar för alltid. Snart är det bara vanlig vardag. Och det är gott så.