Sammantaget så har det här varit den bästa sommaren på många, många, många år. Vi har haft semester på riktigt, så känns det. Så har det inte varit de senaste åren, av olika skäl (mammas cancer och bortgång är bara en av dem). Men den främsta orsaken till att det har vänt är enklare och mer odramatisk: barnen börjar bli stora. Även om lillasyster inte har fyllt tre än, så har vi lämnat det värsta småbarnsträsket. Här är några av bevisen:
- inga blöjbyten
- ingen barnvagn att släpa på
- inga vaknätter
- sovmorgon vareviga dag, hela semestern.
En annan framgångsfaktor för årets lyckade ledighet var att resa iväg bums, första semesterdagen. Visst krävdes det en del i form av planering och packning på kvällarna den sista veckan på jobbet, men det var det värt, för den omedelbara avresan ledde till att vi kom in i semesterstämning direkt. Att målet för resan var syster med familj gjorde förstås inte saken sämre, oj så väl omhändertagna vi blev!
Sen är det ju sann lycka att ha ön att åka till. Säga vad man vill om mina föräldrar (och man kan säga massor, både bra och dåligt), men de hade ytterligt god smak när de valde sommarställe. Tack för det!
6 kommentarer:
Håller helt med om hur skönt det är att slippa smågrisstadiet med blöjor, välling, slemmiga bananmellisar och vagnar!
Vi dumpade sista sulkyn i Bryssel. Nu får dotra gå till dagis.
Tjockalocka: Visst är det skönt! Även om sexårstrotset kan vara en prövning, det också... Här mullrar det ordentligt, åtminstone en gång om dagen. Puh.
Varje ålder har sin charm! Men visst är det enklare när det går att leva lite mer hipp som happ, främst med måltider och middagssömn. Sånt styr ju mycket när de är bebisar och lite till.
Nästa uppenbarelse kommer när ni faktiskt kan lämna ungarna kortare och längre stunder. Dit är det inte så långt som man kan tro - mina sexåringar har fått följa med äldre syskon hem från skolan för ett par timmars ostört honungsmackande och kalle ankaläsande.
Cruella: Ja, det är så sant att varje ålder har sin charm och ibland undrar jag hur jag ska klara mig utan en två-nästan-treåring i familjen: det är rätt härligt...
Och det där med att lämna ungarna låter som en hägring: bara att kunna ta en kvällspromenad med maken, vilken lyx!
Åååå, inga blöjbyten! Vår lillkille har fortfarande nästan ingen koll på vad som händer och hur det känns innan. Han är definitivt inte redo ännu, trots att han är 3,5 år. Jag längtar efter att slippa blöjbyten faktiskt.
Smultron: Å, det förstår jag. Lillasyster började pröva utan före sommaren, och vips så semestern så bara funkade det, utan problem. Förutom på nätterna, det blir nästa steg.
Så skönt!
Skicka en kommentar