Tänk vad det tär att vara fel person på fel plats. Att vara i ett sammanhang som har börjat skära sig mot dina värderingar och som får dig att krympa i stället för att växa. I ett sammanhang som kanske inte är enbart dåligt, men som definitivt är fel jordmån för just dig. Och tänk vilket obehag ett enda möte kan skapa. Om man nu kan kalla det möte när dynamiken mellan dig och den andra personen verkligen inte fungerar. När det aldrig blir kommunikation på riktigt, aldrig dialog. Aldrig ett utbyte.
Det tär. Men jag skakar av mig och räknar ner. Två dagar kvar. Det är nästan ingenting, faktiskt.
2 kommentarer:
Precis. Ärlighet och uppriktig vilja att mötas är det som får oss att utvecklas och växa. jag tycker att det tär när man ser omgivningen anpassa sig och få fördelar av det som tär på en själv. Och smickra och smilar mot dig..Då krymper man ännu mer. Åsså funderar man hela tiden - vem i hela friden kan jag lite på?? Inte många skulle jag vilja säga....
Mamac: Ja hu, precis så är det. Inget bra.
Trygghet behöver man också för att växa. Och trygghet är inte direkt vad man känner i en miljön där det känns som att ingen går att lita på och att inget riktigt är vad det utger sig för att vara...
Skicka en kommentar