Klockan är slagen

Klockan på min jobbmobil står helt plötsligt på 17.54.

Betyder det att jag får gå hem nu?

Döden på verket

Jamen jösses, hur har jag kunnat missa den här boken? Helt klart måste-läsning för en byråkrat som jag. Och det ska ni veta, att det händer en hel del bakom kulisserna även på den mest seriösa myndighet... (Mördade generaldirektörer har vi dock förskonats från, tack och lov.)

"Personalen på Vardagsverket gör som på andra statliga myndigheter. Tar sina uppgifter på stort allvar, deltar i möten, arbetar flitigt framför datorn och unnar sig en och annan fikapaus. Fast under ytan sjuder det. Folk känner sig kränkta och frustrerade. Orsak till vreden är Stig Svensson, verkets generaldirektör. Han är en dubbelnatur och maktmänniska. Föreläser om hur viktigt det är att ha inflytande över sitt arbete men håller sin egen personal i ett järngrepp. De tvingas ägna sig åt Vardagslivsrapporten, alias Sisyfos, som är ett under av ordfrosseri utan förankring i verkligheten. Han är dock generös mot sin vackra fru Martina, men allt har ett pris. Frågan är hur länge hon är villig att betala det. En sen fredagskväll hittas han mördad av Kerstin Rask, redaktören för verkets webbplats. Har någon av hennes arbetskamrater till slut hämnats chefens oförrätter? Hon vill inte tro det utan griper efter varje halmstrå som tyder på att någon utanför verket är skyldig."

Vår midsommarbuffé

Löjromsgravad strömming
Svartvinbärssill
Pepparrotssill
Matjesilltårta
Lök- och sardellpaj med lagrad ost
Färskpotatis
Köttbullar
Prinskorv
Knäckebröd, Anna Bergenströms baguette, västerbottenost
En stor sallad
Kall pilsner och Gammal Norrlands Akvavit

Det kan väl funka, eller vad tror ni?

Väderpoesi från SMHI

"Det ser riktigt lovande ut. Det är ett högtryck som växer in över landet i början av veckan och sedan stannar kvar."

En enda man

Det var länge sen sist, men ikväll blir det filmvisning i radhuset.

Bara smågodiset som fattas. Fast jag har ju spenatlasagne...

Comfort food

Vad ÄR det med spenatlasagne som gör att jag inte kan - verkligen på allvar inte kan - sluta äta? Jag lagade två stycken idag för att ha ordentligt med matlådor. Och om de inte åker in i frysen omedelbart, NU i denna stund, så är de snart ett minne blott. Jag lovar!

Det är något med osten. Och kolhydraterna. De liksom smälter ihop till en himmelsk krämighet som jag inte kan motstå.

Goda grannar, god mat

Visst är jag lyckligt lottad, som blev bjuden på denna ljuvligt vackra och ytterst delikata tapasmåltid av våra larvigt trevliga grannar igår? (Och då har ni inte sett chokladtårtan vi fick till dessert. Eller mojiton vi avnjöt efter maten, komplett med hemodlad mynta. Oh la la!)

Att vi kunde sitta ute hela kvällen, alltmedan barnen rusade i parken, gungade i stora eken och snaskade godis, gjorde inte saken sämre. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Bullerbyn, släng dig i väggen!

The eagle has landed...

...eller VAD gör det här fula monstret i min trädgård?

Update: Svaret är att den ankom tillsammans med kaklet till badrum och kök. Vi fick den på köpet. Vilket passade utmärkt, eftersom vår gamla klotgrill är helt utsliten och vi länge velat skaffa en gasolvariant. Men snygg, det är den inte.

Och så tänkte jag åka den här...

Och den där semestern...

...den inleds med ett besök här:



Fast riktigt så där naturskönt och fridfullt är det inte, egentligen. Ur en annan vinkel ser det ut så här:



Men jag klagar inte, det funkar utmärkt det också. Lite nordamerikanska turisthorder har väl aldrig skadat?

(Bilderna lånade jag här.)

Näe, hörni...

...nu får jag allt ta och kicka igång den här bloggen.

Till exempel genom att konstatera att jag har åtta - eller möjligen nio - arbetsdagar kvar innan semestern. Gudarna ska veta att den är efterlängtad. Den behövs. Oj, oj, oj vad den behövs.

Älskade barn, del två

"Jag tycker om dig och mamma så mycket så att jag blir alldeles skakig och svag i knäna."

Så sade storebror till maken igår kväll. Goa, goa fina ömsinta lilla hjärtat mitt.

Dagens uppenbarelse

Wow, vad enkelt det är att surfa trådlöst på tåget. Det hade jag aldrig trott. Heja SJ, och heja Myndighetens IT-lösning (that's a first...)!

Älskade barn

"Mamma, kan man bli sjuk av att få för lite kramar och pussar?"

Så frågade storebror vid läggdags idag. Och ja, älskade barn, det kan man. Det är en ynnest och en stor gåva att ha en fin, fin, fin liten familj att krama och pussa på.

Sann lyx är...

...att ha 400 500 gram kalixlöjrom i frysen.

Tror det får bli blinier imorgon.

(Update: Det är faktiskt ett halvkilo löjrom, påpekade maken. Och visst, rätt ska vara rätt - jag klagar inte...)

Utsikt från en sushilunch

Men herregud, eller the story continues

Ni minns väl? Nu kommenterar mamma Schuterman i Resumé:

– Folk som inte känner en – deras åsikter kan man inte ta åt sig av. Det kan ju vara arbetslösa och outbildade, på nätet kan plötsligt vem som helst få en röst. Mode är Chloés intresse, det är inget jag tvingat på henne, säger Nathalie Schuterman till Resume.se.

Jag finner inga ord. Jag hoppas bara intensivt att det är en tidningsanka. Om inte, så blir jag djupt bekymrad. Förbannad. Och sorgsen. Vilka härliga värderingar att föra över till nästa generation. Not.

Veckans akrobatiska övning

(Som vanligt är det inte personen på bilden som har skrivit inlägget. Bilden lånade jag här, och när jag gjorde övningen på yogan igår kväll var mina ben inte sådär raka. Men ändå!)

Min dag

Anlände till jobbet kvart i åtta.

8.00-8.30: Kort snack-inför-mötet-möte
8.30-9.45: Möte
9.45-11.15: Nästa möte
11.30-15.30: Möte igen (med lunchsallad vid sittande möte)
17.30-20.00: Avfärd från jobbet direkt till föräldramöte inför sonens skolstart i höst

Såg ni, det fanns faktiskt en två timmars skärva där mellan sista mötet och avfärden hemåt då jag faktiskt hade chansen att jobba lite… Om nu lillasyster vill vara så vänlig att somna snart så ska jag nog få middag också. Typ.