Var klagar man?

Såna här nyheter ska man inte behöva mötas av en torsdag i slutet av mars.

Men jag hade det på känn. Kom ihåg var ni läste det först...

An italian wedding piggar alltid upp

Det damp ner en bröllopsinbjudan i brevlådan idag. Makens kusin gifter sig i Cefalù på Sicilien i oktober.

Sicilien i oktober, hur härligt skulle det vara? Ganska... Synd bara att det inte är gratis.

Äntligen min

Vissa saker blir liksom aldrig av. Kenneth Kauppis bok Arkitektens fritidshus har stått på min att köpa-lista (och på min önskelista, mind you) sedan den kom ut för ett antal år sedan. Men det har liksom inte blivit av att jag skaffat hem den.

Härom veckan bestämde jag mig för att göra slag i saken, bara för att upptäcka att den är slut hos förlaget. Panik, vad göra? Jag googlade mig igenom nätet på jakt efter en butik som inte sålt slut på boken, och till slut hittade jag den hos Svensk Byggtjänst. Klicketiklick.

Så nu ligger den här i vardagsrummet som en liten juvel och väntar på att tas med till landet där den blir finfin påskläsning och inspiration.

Poletten trillade just ner

Jag har varit så ettrigt arg på det iskalla marsvädret den senaste tiden att jag inte riktigt har tänkt på påsken. På att jag faktiskt är påskledig snart. Att jag ska ut till landet och läsa, sova, äta, promenera och bara vara med familjen.

Jag insåg det först nu, idag på förmiddagen. Och även om det är grått och blåser småspik, så finns lugnet och friheten alltid där ute, på ön.

Kunde inte sagt det bättre själv

Läslycka

Kvällarnas högläsningsstunder är rena rama läslyckan för tillfället. Storebror och jag avnjuter Maria Gripes klassiker Tordyveln flyger i skymningen i lagom små portioner varje kväll, och vi är lika trollbundna båda två. Det är något alldeles särskilt härligt med att få förmedla sina egna läsminnen till barnen. Och alldeles, alldeles särskilt härligt är det när de blir lika förtjusta som jag en gång var när jag först upptäckte mina bokfavoriter.

Bra böcker är den allra bästa sortens lyckopiller.

Nu kör vi! Igen...

Jättenyttiga januari gick hyfsat bra, men när influensan gjorde sitt intåg i radhuset så sprack mitt kostupplägg från söm till söm. Min vikt är nu densamma som när vi kom hem från jullovets all inclusive-resa och det är några kilon mer än jag känner mig tillfreds med. Jag är inte överviktig, men märker hur kilona sakta, sakta smyger sig på månad för månad (det började efter 40!), och jag tänker att om jag sätter stopp nu och inte väntar, så blir det en enklare resa.

Så nu kör vi igen! Koll på vad jag äter med GI-fokus, inga sötsaker och mycket träning är min strategi. Mitt mål är att gå ner tre kilo på tre månader, det vill säga från den 1 april till den sista juni. Det känns som ett mycket rimligt mål, eller vad säger ni?! Men jag vill hellre sätta ett lågt mål som jag kan uppnå och som är beständigt, än att sikta för högt och inte nå dit.

Den 1 juli åker vi till Samos, så min målbild får väl vara att känna mig snygg, stark och lagom smal när jag sätter mig på planet. ;) För att peppa mig själv under resans gång tänker jag skriva veckorapporter här på bloggen, där jag sammanfattar veckans mat och träning. Det får ni lov att stå ut med...

Förra veckan hade jag noll fokus på maten, så idag sammanfattar jag bara den gångna veckans träning. Men vad gäller kosten så kan jag väl säga som så att en sjurätters avsmakningsmeny med vinpaket inte direkt gör underverk med kroppen... Däremot fick den min själ att må väldigt bra - nog så viktigt.

Träning vecka 11-12
Söndag: 5,1 km jogg (halt!)
Måndag: 45 minuters crosstraining (pass på SATS)
Tisdag: vila
Onsdag: 60 minuters crosstraining (pass på SATS)
Torsdag: vila
Fredag: 6 km rask promenad i snöigt och isigt Småland
Lördag: 4,4 km rask promenad runt Växjösjön (en klassiker)
Söndag: vila

Åh vad jag längtar efter att cykla till jobbet. Efter påsk kör jag, oavsett väder. Och apropå påsk; under påskhelgen kommer jag inte att äta sockerfritt. Några skumägg vill jag ha, och en mandeltårta blir det på påskafton. Men från och med den 1 april är det nolltolerans för sött i åtminstone två månader. Basta!

Och middagen var god

Styrketräning Småland style

Svärmor verkar ha uppfunnit en ny träningsform - spark power?

S.k.i.t.d.a.g.

Blä vilken skitdag det här har varit. Jag är frusen, trött och på ett sjujäkla dåligt humör. Funderade ett tag på att försöka häva humöret med en rask kvällspromenad, men jag står faktiskt inte ut med den här vidriga kylan och blåsten. Det får bli varmt bad + deckare i stället, och kanske en hembakt cookie och ett glas mjölk.

Men efter påsk blir det inga cookies -  då ska kosten upp på banan igen. Träningen är inga problem, jag crosstrainar i veckorna och springer på helgerna och det är hur skönt som helst. Men sedan influensan har jag slirat rejält med kosten. Totalt onödigt, jag gillar ju att äta nyttigt och skippa socker, bara jag bestämmer mig. Men påskgodiset vill jag inte vara utan - jag är galen i såna där skumägg som de flesta verkar rata. Såna här:

Här blev det väl ändå lite fel?

Dokumenterat på en damtoalett på en pub i Östersund:

Nej men dra på trissor

Upptäckte just att de visar Searching for sugar man på vår lilla förortsbio. I morgon ska jag till optikern i morgon efter jobbet. Från optikern är det cirka 75 meter till biografen. Filmen börjar en timme efter optikerbesöket.

Häpp - alltså är det biomörkret som gäller i morgon kväll. Underbart, all form av verklighetsflykt är välkommen denna bistra marsmånad.

Någon som sett?

Vinter hela veckan

Jag börjar tvivla på att det någonsin blir vår. Börjar oroa mig för att vi har fastnat i något slags vinter-loop. Att det är så här livet kommer att se ut framöver; kylslaget, halkigt och allmänt ogästvänligt.

Den sega vintern må vara ett i-landsproblem, men jag lider. Ja, jag lider faktiskt på riktigt av den här kylan. Jag gör vad jag kan för att bara stänga av och kapsla in mig i min egen värld när jag måste gå ut.

I mitten av april ska vi bygga ny altan. Är det inte vår då, så emigrerar jag. Punkt slut.

Förresten

Har jag berättat att jag badade i havet förra helgen? Fyra ljuvliga dopp blev det, här:

Hjärtat mitt

Hon har ett så vackert språk, lillasyster. Jag är trött som en vissen blomma utbrast hon härom dagen. För övrigt gillar hon inte att bli kammad eftersom hon är väldigt hårberömd. Hon avskyr kläder som är obesköna, och när hon lovar något så gör hon det på hederssamarbete.

Alltså dessa barn. De är en sådan ovärderlig skatt, en rikedom, en källa till allt det som är gott. Jag är så tacksam att jag får dela min vardag med dem.

Klädmässig update

Har ju glömt följa upp denna post. Efter noggrann research säger jag tröjan nja, kjolen ja! Ett ex av den finns nu i en radhusgarderob nära mig. Jag gillar längden, jag gillar trycket som är något slags blandning av batik och pyton, jag gillar det det faktum att trycket bara sitter på framsidan av kjolen. En vinnare!

Saker man kan göra när man pausar

Fundera på vilken drink man ska välja före maten när vi besöker PM på lördag. Tror det får bli en Ingrid Marie.

Aviation (Gin, Maraschino, Viol, Citron)
Remember the Maine (Bourbon, It. Vermouth, Cherry Heering, Absinth)
Albermarle Fizz (Bourbon, Hallon, Citron, Socker, Äggvita, Soda)
El Presidente (Rom, Fr. Vermouth, Grenadine, Bitters)
Silver satin (Gin, Lillet, Aprikos, Citron, Socker, Äggvita, Soda)
Stay up late (Cognac, Gin, Citron, Socker, Soda)
Russian Spring Punch (Vodka, Cassis, Citron, Champagne)
Tommy´s Margarita (Tequila, Lime, Agave)
Tomtabacken i Jalisco (Tequila, Nypon, Citron, Socker, Bitters)
Renfana Fizz (Renfana kryddad vodka, Mezcal, Citron, Socker, Äggvita, Soda)
Ingrid-Marie (Cognac, Ingrid-Marie, Honung, Champagne)
Doktorn i Kronoberg (Kronobergare, Punsch, Lime)

Man tager vad man haver

I väntan på Jockum-affischen så får ramen bebos av ett päron. Helt gratis var det också, till skillnad från det här som finns att köpa i Moderna Museets shop. Mitt päron kanske inte har samma verkshöjd, men det duger gott åt mig.

Plötsligt händer det

Tre arbetsdagar i rad, utan ett enda inbokat möte. Det ger mig eoner av tid att få saker gjorda. Eoner, I tell you.

Helgens...

...trauma: storebrors totala sammanbrott när en renkalv togs av en varg i första avsnittet av Planet Earth. Han har inte hämtat sig än, och jag misstänker att hans relation till naturfilmer är skadad för alltid. Hjärtat mitt.

...höjdpunkt: solen.
...soligaste: promenaden på isen med familjen och goda grannarna. Det myllrade av folk, och det är så härligt att se förorten från ett nytt perspektiv.

...mest överskattade: biff med hemkörd bea, tomatsallad och frites. Gott jovisst, men mycket joxande är det ändå för att få till en medelgod måltid med påföljande paltkoma.

...maniska: mitt rensande, fixande, sorterande och städande här hemma. Jag vet inte vad min plötsliga feng shui-iver beror på, men det är bäst att köra på så länge den varar...

...triumf: att jag fick till två löprundor; en på fredagkvällen och en idag i vårsolen. Det är halt och det går inte fort, men jag är igång!

...premiär: gräddhyllans egen bokklubb som hade sin första träff här i radhuset ikväll. Idel goda grannar diskuterade En man som heter Ove av Fredrik Backman. Kändes som en passande första bokklubbsbok för oss radhusboende.

...objudna gäst: snön. Snacka om att den har overstayed its welcome. Och nästa vecka ska den dra hit ett helt gäng med polare, har jag hört. Jag hatar den.

Fint till våren (när den kommer, om den kommer)

De här båda plaggen kan jag gott tänka mig i vår. Kanske inte tillsammans, men tröjan till jeans och vita sneakers när jag slappar i förorten, och kjolen med vit t-shirt och klackar på jobbet. Ja, jo det tror jag på. Får nog gå och kolla läget på lunchen imorgon.

Värt att fira

Nästa helg är det 20 år sedan maken och jag träffades vid en bardisk i Växjö. 20 år sen, kan ni fatta? Och vi ska fira 20-årsdagen genom att äta middag där vi träffades för allra första gången; på PM & Vänner.

Och det är inte direkt så att vi offrar oss i nostalgins namn. Nej, till PM går man gärna. I senaste White Guide som kom härom veckan rankades PM som den trettonde bästa restaurangen i landet och kvalade in på listan över krogar med "internationell mästarklass". Bra där! Jag kan absolut tänka mig deras avsmakningsmeny:

Värend möter Grebbestad
Tartar på kryddsotad biff från Friskatorpet med nypon, lök, saltad vintersvamp och ost från Hagelstad
Gös ifrån Rusken med smaker från Stellans åker
Första servering av dovhjort från H.M.K:s Sollidens Slott
Andra servering av dovhjort från H.M.K:s Sollidens Slott
PM’s Single Cow Milk Cheese 2.0
”Småland i augusti 2012”

Mums. Men nog om maten, tillbaka till den där dagen för snart 20 år sedan. Tänk att jag minns exakt vad jag gjorde under hela den där dagen när vi träffades. Varje detalj har etsat sig fast i mitt minne. Från morgonens runda på stan och strömmingslådan jag lagade till lunch, till eftersnacket med bästa korridorkompisen Lasse vid tresnåret på natten.

Vi träffades för 20 år sedan. Men faktum är att det är 20 år och sisådär tre veckor sedan förälskelsen slog till. Det var en tidig morgon i februari och bokrean hade just börjat. Och där stod han, på Akademibokhandeln på Storgatan i Växjö. Jag såg bara hans rygg, det långa mörka lockiga håret (detta var under grunge-eran, mind you), skinnjackan och jeansen. BAM - så var jag såld. Några dagar senare såg han mig på stan och BAM - så var han såld. Det är vad jag kallar kärlek vid första ögonkastet.

Och på den vägen är det. Puss på dig allra finaste maken min!

Bara så ni vet

Om ens svarta favoritbrallor spricker i grenen när man ska direkt från jobbet till ett event med kollegorna, då får man använda sin fantasi. Och en häftapparat.

Joråsåatte. Tur att det var mörkt på eventet och att jag hade svarta strumpbyxor under de svarta byxorna. Om jag säger så.

Och for the record - att brallorna sprack berodde inte på någon plötslig viktuppgång från min sida. Däremot en plötslig rörelse; jag satt vid mitt skrivbord på jobbet och fick av någon anledning för mig att liksom vika in benen under mig. Byxorna har lite häng i grenen, men till den här manövern räckte inte tyget - ritsch.

Alla dessa val

Just nu funderar jag på vilken av dessa två affischer som ska få pryda vardagsrummet i radhuset. Gillar dem båda även om mitt hjärta, och mitt öga, nog ändå klappar lite extra för Jockum - han är en favorit. Å andra sidan tycker jag mycket om det poetiska budskapet i Johan Thurfjell-affischen. Svårt val.