Kvällarnas högläsningsstunder är rena rama läslyckan för tillfället. Storebror och jag avnjuter Maria Gripes klassiker
Tordyveln flyger i skymningen i lagom små portioner varje kväll, och vi är lika trollbundna båda två. Det är något alldeles särskilt härligt med att få förmedla sina egna läsminnen till barnen. Och alldeles, alldeles särskilt härligt är det när de blir lika förtjusta som jag en gång var när jag först upptäckte mina bokfavoriter.
Bra böcker är den allra bästa sortens lyckopiller.
4 kommentarer:
Å ja! Hur gammal är sonen? Kanske borde låna hem den och börja läsa... Jag älskade den.
Tjockalocka: Han är åtta, snart nio. En del saker går över hans huvud, men han älskar boken och lyssnar med spetsade öron på varje detalj när jag läser. Så låna! Eller köp, jag högg den på bokrean.
Åh vad jag längtar tills mina barn är så stora att de uppskattar min barndoms lässkatter!! Den du läser är helt klart en av dem! :)
Ingela: Ja, det är härligt att få dela med sig av sina favoriter. På samma sätt är det härligt att kunna se annat än barnfilm - nu senast var sonen och jag och såg "Berättelsen om Pi". Vi gillade den båda mkt.
Skicka en kommentar