Andra gången på en vecka, när hände det senast? Fast den här filmen ångrar jag bittert att jag såg. Och varför gick jag inte mitt i, som jag ville? Hemsk var den. En feel bad-film av guds nåde. Och då menar jag inte splatterblodet, de läskiga varelserna från en annan dimension eller den galna fundamentalisttanten med gamla testamentet i högsta hugg. Inget av detta var något problem.
Nej, det var barnet, sonen till huvudkaraktären. Eller snarare det faktum att jag visste, redan från början, att det skulle gå illa för honom. Men detta slut var bara för mycket.
Filmen? The mist, efter en gammal novell av Steven King som jag läste nån gång i början av åttiotalet. Men då slutade den inte så här. Här är trailern, men jag varnar er. Se inte filmen. Jag har fortfarande inte lyckats tvätta bort slutscenen ur hjärnan. Filmen må ha fått fin kritik, men det hjälper inte. Jag borde inte ha sett den.
4 kommentarer:
Men h.e.r.r.e.g.u.d!
Sådana där filmen slutade jag se efter att jag fått barn. Ser jag delar av dem, mot förmodan, så bubblar all min sårbarhet upp och tar skrämmande många former. Jag mår alltid dåligt.
Jag minns när jag satt och ammade Loppan medan vi såg andra filmen i Ringen-trilogin. Det gick inte! Jag fick sätta mig och amma i ett annat rum.
huää, den vill jag aldrig se!!
(har råkat kika på trailern, men där tog det stopp). Läskigt!!
Däremot har jag aldrig gått ut från en biograf vad jag minns, fast det var nog rätt nära under Lukas Moodyssons Ett hål i mitt hjärta, snacka om feel-bad... fast hans andra filmer gillar jag ju.
Kram!
På tal om att gå ut: När vi såg Babel var det ungefär tjugo personer som lämnade salongen! :-O
Jag är för snål för att inte se hela filmen när jag är på bio, men Babel tyckte jag kändes överskattad. Och lite krystad.
Men jag har inte heller för mig att pojken dog i boken...annars brukar det ju vara tvärtom. Olyckliga slut görs om till lyckliga i Hollywood.
Jag gillar Stephen King men inte filmer efter hans böcker. Tack för varningen!
Skicka en kommentar