söndag 17 april 2011

Att sätta någon på plats

Det är svårt. I alla fall om man vill göra det med hyfsad finess. Men ibland är det alldeles nödvändigt. Jag gjorde det härom dagen, på jobbet.

I torsdags ifrågasatte en av de informella makthavarna på avdelningen (medelålders man med stort ego) mina synpunkter. Inget fel i det, en bra diskussion är fruktbar. Men han gjorde det med oseriösa argument och fula härskartekniker. Och det var inte första gången. Han har en tendens att köra sitt eget race, för att sen dyka in i samtal när det passar och argumentera emot, helt utan bakgrundskunskap eller lyhördhet. Mig verkar han bli lite extra provocerad av. Så jag sade ifrån.

Det funkade.
Så skönt det känns.

4 kommentarer:

mamac sa...

Jippiyey! det är så en slipsten ska dras. Jag ska ta efter definitivt!!
Mot damen med samma beteende och starka provokation bara jag dyker upp i rutan sas!

Good job!

Kajsa sa...

Mamac: Jag hejar på dig!

Barfotsgatan sa...

GÔTT (som vi säger här i Götet)!!!
//Anna

Kajsa sa...

Anna: :-)