Det är stiltje här på bloggen som ni märker. Allt står inte riktigt rätt till i radhuset, nämligen. Jag har kört för hårt ett tag och allt slit, min prestationsångest och en massa saker som hänt de senaste åren har hunnit ikapp mig. Dessutom har jag under en tid upplevt att jag har varit tvungen att göra avkall på mig själv i min vardag. Och det är oerhört slitsamt.
Så nu mår jag inte så bra. Värst av allt är att jag inte sover på nätterna. Men jag går till jobbet, och jag har dragit igång insatser på alla tänkbara fronter för att må bättre. Det ska nog gå vägen.
Jag har inte slutat blogga, nä nä det ska ni inte tro. Jag bara vilar mig en stund. Glöm inte bort mig, vi ses!
15 kommentarer:
Jag glömmer dig inte! Här ommer massor med värmande och förhoppningsvis stärkande cyberkramar! Ta hand om DIG!
Ditt höga tempo lyser igenom på bloggen, och jag förstår att det är en bidragande orsak.
I hälsokostbutiken finns bra alternativ på "somna-tabletter", jag har bara hört gott om dem från goda vänner. Kanske testa?
I övrigt skickar jag massor av styrkekramar till dig. Det är skitsvårt (jag lyckas ganska dåligt själv), men försök vara egoistisk nu.
Jag lovar att inte glömma bort dig.
Kan inte tiga med ett råd, fast det inte är min melodi annars: Om du inte sover ska du inte gå till jobbet. Du måste bromsa i tid och först få ordning på sömnen innan du arbetar som vanligt.
En kortare tids återhämtning kan spara år.
Om två månader är det fyra år sedan jag rasade och jag kämpar fortfarande.
Kram
Kram till dej från mej.
Det låter som om du frösöker få ordning på det i tid, en insikt god nog för att få rättsida på det hela.
PS. Köttet blev jättegott. Har nog provsmakat upp en tredjedel. Slowfood. :)
Kram! Här glöms man inte bort vännen. Ta dig tid och välkommen tillbaks när du orkar.
Kram.
Jag kan bara säga: Om du tycker att jobbet gör dig gladare, gå dit. Annars ska du stanna hemma när du inte orkar (för att du inte sovit, eller för att du bara inte orkar). Det kan som Smultron säger betyda skillnaden mellan utbrändhet och en svacka.
Gå till en terapeut också.
Jag finns här när du återkommer! Ta det lugnt nu bara, inte gå in i väggen. Gör inget dumt, inget jobb i världen är värt att du offrar ditt eget välbefinnanden.
Anette: Kram tillbaka! Såg ditt mejl, jag hör av mig, ska bara samla lite kraft först...
Anna: Ja herregud. Vet inte om tempot är så högt egentligen men mitt liv är helt klart inte i balans. Jag hinner liksom aldrig ikapp mig själv. Tack för kramarna och vet du, egoistisk är precis vad jag behöver vara. Det är svårt.
Smultron: Stort stort tack för ditt råd. Det tog skruv, fick mig att tänka till på riktigt. Nu är jag hemma och försöker andas.
Och så vill jag skicka dig en kram för ditt eget kämpande. Kram!
Caroline: Ja, jag är faktiskt stolt över att jag har tagit tag i situationen på riktigt. Och visst var det gott med pulled pork - en riktigt härligt värmande trösterik vinterrätt.
Solrosfrö: Kram själv!
ÅRP: :-)
Malinka: Ja, du har helt rätt och jag har äntligen fattat det. Jag har kontaktat och träffat en psykolog via jobbet och även om jag inte kan fortsätta gå till henne på sikt så ska hon få hjälpa mig hitta vidare till en bra terapeut. Vårdcentralen är mitt andra spår men jag vet inte hur lång tid det tar att bli remitterad.
Kajsa: Tack tack. Just nu hoppas jag bara att jag lyckades stoppa i tid. Är inte helt säker, kanske är jag redan i väggen. Vi får se.
Om du tycker att du har råd att betala själv, har jag tips på bra terapeut (kbt)!
Oj. Känner igen mig. Ska också vara hemma imorgon, skyller på halsont (som jag har), men hade allt annat stått rätt till kunde jag nog släpat mig dit. Nu gör jag det inte. Vet inte om det löser något, men ibland får man vara kortsiktig också. Och som smultron säger, kanske är det faktiskt helt rätt långsiktigt också...
Kram till dig!
Klokt av dig att dra i nödbromsen. Och jag skickar en cyberkram också och hoppar att det hjälper lite. Ta nu hand om dig själv ordentligt!
Kraaaam!
Skicka en kommentar