Arborist, javisst

Arborist. Visst verkar det vara ett coolt yrke. Att arbeta för att träd ska vara säkra, vackra, problemfria och leva länge. Det låter så fint. Och det är något med kombinationen av klättring, natur och frisk luft som tilltalar mig. Och inte minst möjligheten att se resultatet av sitt eget arbete. Faktiskt rent bokstavligt SE det.



För så är det nu inte direkt i mitt jobb här på Myndigheten. Det jag gör är rätt abstrakt. Processerna är långa och hindren många. Jag gillar verkligen det jag håller på med. Det gör jag! Egentligen. Men det är inte alltid helt lätt att se vad jag faktiskt åstadkommer. För tillfället är det alldeles särskilt segt och faktiskt ganska frustrerande. Jag argumenterar och kämpar för de frågor och perspektiv jag vet är viktiga men just nu känns det som om jag har för många väderkvarnar att slåss mot.

Dessutom tror jag att mina kunskaper i power yoga skulle komma till bättre användning där uppe i trädkronorna än här på Myndigheten...

(Bilden lånade jag här.)

Värsta lyxpresenten ju

Jag fick en egen! Vet inte vad jag kan ha gjort för att förtjäna detta, men jag kan rapportera att den funkar lika bra i ogräslandet som i badrummet. Lillasyster ville förstås ha ett finger med i spelet när det skulle väljas kanal.

Word

Det här tycker jag ni ska läsa. Så får ni veta varför jag är för en kvoterad föräldraförsäkring.

Mors dag

Snart är det tre år sedan du försvann från oss, älskade lilla mamma. Det är din tid nu. Liljekonvaljernas och syrenernas tid. Den skira men kraftfulla grönskans tid. Det stundande sommarlovets tid. Åh vad du skulle ha njutit av en dag som denna. Vad du skulle ha njutit av att se ditt minsta barnbarn stolt stolpa iväg på kalas hos granntjejen iklädd klänning, gummistövlar och bara ben. Ni träffades aldrig ni två, utan missade varandra precis. Och det är så ledsamt.

Du fattas mig.

Ja tack

Det här vore väl den perfekta morsdagspresenten till en sann P1-nörd som släpar upp köksradion till badrummet varje morgon för att få koll på läget, eller hur?



(Nu brukar vi ju inte köpa mors- och farsdagspresenter till varandra i den här familjen, och alldeles särskilt inte såna som kostar två papp. Men drömma kan man ju alltid...)

Jag kräks

Det finns så mycket jag skulle kunna säga om det här. Men nej, vänta, jag måste kräkas. Det får räcka så.

Finfin fredagstradition

Igår var det dags för korv igen, närmare bestämt fyra olika sorter från Taylors & Jones: italian style lamb, beef and garlic, pork and herbs och min favorit oak smoked bacon. Det börjar likna en fredagstradition, och inte mig emot!

Till korven serverade vi mitt nya favoritkorvtillbehör: Annikas grymma ugnsrostade potatis med körsbärstomater, rödlök och feta. Vi inspirerades av en annan av hennes potatisvarianter och lät ett gäng vitlöksklyftor och sardeller smälta med i potatispannan, och det rekommenderas varmt.

Tillsammans med en grönsallad, caprese och grillat surdegsbröd blev det hela en enkel, generös, rustik och ack-så-god grillmiddag som uppskattades storligen av våra småländska gäster. Perfekt bjudmat för en fredag då det gärna får gå snabbt och inte vara alltför tjusigt. Bara gott.

(Och bäst av allt: det finns rester kvar till lunch idag. Mums!)

Mayurasana baby

Fatta att jag klarade den här övningen på yogan förra veckan. Helt galet, men jag gjorde det faktiskt:



Det kallar jag power yoga.

(Bilden har jag lånat från wikipedia.com.)

Vad var det man skrev om här nu igen?

Så är det då äntligen på plats igen, bredbandet. Och vad ska jag blogga om nu då? Tänk att det är så svårt att komma igång efter ett avbrott. Och då har jag ändå saknat min blogg. Och era!

Så jag funderar inte. Jag bara börjar. Med att konstatera att det är en lisa för själen att komma hem från en snålblåsig dag på Myndigheten (och då menar jag både bokstavligt och bildligt) och njuta av värmen i lä på vår soliga altan, höra ungarnas småvilda skratt när de blåser såpbubblor en masse, påta i jorden och sedan avsluta med att läsa Astrid Lindgrens ljuvligt poetiska Mio min mio för en trött och lycklig storebror som varit på härlig och efterlängtad slottsutflykt med dagis. Bara för sexåringarna, en trettioårig tradition på hans förskola. Bara en sån sak.

Nu ska jag sova. Trött som bara den trots att jag sov tolv timmar i natt. Jo, jag skojar inte. Migränen från helvetet slog till efter jobbet igår och jag sov från sex på kvällen till sex i morse.

I give you...

...lite pausmusik, aka fredagskänsla à la Röyksopp:

Tillfälligt avbrott...

...ett tag till: fortfarande inget bredband.
Men det är på gång, så vi ses!

Bloggfri långhelg

Vårt bredbandsmodem dog häromdagen. Comhem har skickat ett nytt, men tills det anländer är vi internetlösa därhemma. Det blir alltså en långhelg utan bloggande. Så: på återseende, och trevlig helg!

Kvällen är räddad!

Dagens bästa nyhet, alla kategorier - de är tillbaka!

En lärdom

Om man (läs jag) äter en arraksboll före klockan nio på morgonen så mår man illa, även när man tillfrisknat från illvilliga magbakterier.

Från sjuksängen

Three down, one to go.
Eländes.
Feber och illamående, inget kul.
Tur jag har min bärbara i alla fall, har orkat surfa lite de korta stunder jag har varit vaken idag.

Kräksjukan i all ära, men värst är ändå att jag är så galet stressad över jobbet. Hela den här veckan bara försvann *poff* och nästa vecka är kort *poff* och sen är det så gott som sommar *poff* och då har jag semester till den 23 augusti och innan dess behöver jag göra en massa saker till exempel förbereda den chefsdag jag ska hålla i den 23 september om jag nu ska göra det det bygger på att jag får min chef att förstå vad det är jag planerar och att de frågor jag jobbar med är viktiga så jag måste ta ett ordentligt snack med henne så fort jag är frisk och lyckas fånga henne i farten så att jag får hennes ok för det blir svårt att genomdriva det här utan hennes stöd och hon har fokus någon helt annanstans. Usch, min ångest har kommit tillbaka den här veckan. Inte kul hörni.

Säg att det ordnar sig, snälla ni. Så sover jag en stund så länge.

Kan inte blogga just nu...

...jag baaaaaaadar!

Snart, snart

Säga vad man vill om kräksjukan...

...men den ter sig mindre hotfull i maj än i januari.

Status i familjen so far: two down (two to go?).

Gotta love Blocket

Vi har just blivit med tassbadkar.

Nypris: 6 000 kronor.
Blocketpris: 2 500 kronor.
Pris när maken prutat klart: 1 000 kronor.

Badkar hörni, vi har ett badkar!
Ett sånt här:

Självplågare?

Jag läste det här.
Och var genast tvungen att hyra den här.

Fortsättning följer...

Update: Oh my god så dåligt. Jag stod ut i exakt 42 minuter. Och då har jag ändå en fäbless för katastroffilmer. Gonatt!