Cykelbokslut

Jag vet att jag låter som en nyfrälst, men alltså det här med att cykla till jobbet. Det är ungefär det underbaraste som finns. Varenda spänning, irritation, stress eller fundering jag kan tänkas ta med från jobbet blåser bort på vägen. Tjoff: borta! Det är sannerligen meditation i rörelse, och totalt beroendeframkallande.

Som igår, till exempel. Efter en halvtaskig dag på jobbet då jag blivit sista länken i en katten-på-råttan-råttan-på-repet-kedja och drabbats av andras oförmåga till tydlighet och struktur (trött jag BLIR!) var jag  arg, sur och totalt adrenalinpumpad när jag kastade mig på cykeln hem. En mil senare var irritationen som bortblåst. När jag väl kom hem var jag i och för sig komplett genomslut, men det berodde inte så mycket på jobbet som på att jag efter jobbet cyklat direkt till dagis för upphämtning av ett stycke busig lillasyster, fortsatt till friidrottsskolan en bra bit bort för att hämta fyra åttaåringar som sedan busade, åt glass och utkämpade ett vilt vattenkrig i vår trädgård. Puh.

När jag summerar mina cykelprestationer sen starten på nya jobbet så får jag följande resultat:

• Antal dagar jag har varit på kontoret sen starten: 18
• Antal cykeldagar: 13
• Antal kollektivtrafikdagar:  3
• Antal bildagar: 2

Klart godkänt tycker jag. Och efter semestern tänker jag utan tvekan fortsätta i samma stil. Det kan ni hoppa upp och sätta er på!