Minns i november...

...en ljummen sommarkväll på stranden i Kokkari:

Igår var lillasyster på Polismuseum

Idag meddelade hon:

- Jag vill inte bli polis längre mamma. För alla poliser måste testa pepparsprejen.

Beroende

Alltså mina cykelturer till och från jobbet. Vet inte hur jag ska klara mig utan dem när det blir för kallt och halt. Jag är totalt och komplett beroende. And I love it.

Minns ni frågan om min januariresa?

Minns ni frågan? Svaret är Tbilisi, huvudstad i Georgien. Hur kul och hur spännande som helst.

Veckans mat

Måndag: makens klassiska fiskgratäng
Tisdag: enkla tomatsoppan, klämmackor
Onsdag: kycklingsallad med avokado och bacon
Torsdag: papardelle med kantareller och mascarpone
Fredag: risotto med salsiccia
Lördag: chicken alfredo à la pioneer woman
Söndag: grönkålspaj med cheddar och rödlök, kallskuret, sallad

Nu börjas det

Fördel med att vara kvällstrött

Ett avsnitt av Homeland räcker en hel vecka.

Förlåt, men det här är faktiskt lite roligt

Från Resumé.se:

Detta kommer att leda mig rakt ner i fördärvet

Lättroad, jag?

Skönaste sortens helg

Lugna dagar med sovmorgnar och tupplurar. Brunch på det här finfina stället med allrakäraste syster. Spontanmiddag med goda grannar. Boeuf bourgouignon och blondie med pekannötter och hallon för att fira maken på fars dag. Trädgårdsarbete och lat läsning i soffan. En förbrukning av brasved och stearinljus som vida lär överstiga genomsnittet. Jag hann till och med att läsa igenom ett upphandlingsunderlag, så nu är jag väl förberedd inför en intensiv jobbvecka.

Och förkylningen är bättre. Den hade så klart inte en chans mot en sån här panghelg.

Ett skepp kommer lastat

I fredags lagade maken och jag en god middag till mina svärföräldrar. Efter maten satte vi oss i vardagsrummet, och lekte - hör och häpna - ett skepp kommer lastat. Barnen var minst lika engagerade som de vuxna, och vi höll på i nästan en timme innan vi tröttnade. Så himla mysigt att bara sitta och prata och skratta, tre generationer tillsammans - utan tv, dator, sällskapsspel eller ens en kortlek. Sen dansade jag och svärfar vals också. Men det är en helt annan historia.

Och i januari ska jag hit

Någon som kan gissa destinationen?

Höstlovet 2013

Jag har inget att klaga på.

 

Oh the joy

Det här påminde mig om varför jag är så glad över att jag inte jobbar inom landstinget längre. Staten vinner, any day.

Veckomatsedel var det ja

Efter en vecka i Växjö (svärmors köttfärslimpa, pannkakor och kycklingpasta) och Köpenhamn (burratta och pumparisotto på Paté Paté, kungskrabba på Ködbyens Fiskebar samt smörrebröd på Peder Oxe - herregud så mycket gott vi har ätit!) är det dags för vardagsmat igen:

Söndag: gratinerad fransk löksoppa
Måndag: tonfiskspagetti med citron, kapris och persilja
Tisdag: Paolos penne all'arrabiata
Onsdag: Potatisbullar med bacon
Torsdag: spenatlasagne
Fredag: svamprisotto
Lördag: special ribs, bakad potatis, cole slaw
Söndag: boeuf bourguignon

Typ så. Lite mycket pasta kanske, men orka tänka om. Det blir nog bra.

Kär igen

Nu i den här:

Simone was here

Milstolpe

Första skoldiscot för storebror.
Rosa frågade om han ville dansa tryckare, men han avstod.
Han köpte med sig popcorn och läsk till lillasyster.
"För hon hade blivit så ledsen annars, mamma."
Hjärtat mitt.

Tänk att något så litet...

En tupplur innan middagen. Det kan vara precis vad som räddar livhanken på en oktobertrött fyrtiotreåring med migränbaksmälla.

Tupplur. Kan vara det bästa ord som finns. Kan vara den bästa grej som finns.

Det tyckte för övrigt lillasyster också idag: när vi kom hem från sånguppträdande och föräldrafika på skolan låste hon in sig i badrummet och somnade raklång på golvet, med huvudet på en liten hopknölad handduk. Sen var hon arg som ett bi resten av kvällen. Vår lilla sexåring.

Köpenhamn

Hit ska jag och maken om ett tag. En natt bara, två dagar i Köpenhamn. Det var åratal sedan jag var där sist, och nu undrar jag: Vad får vi inte missa? Vilka kvarter ska vi strosa i? Var ska vi äta?

Jag har skrivit det förut och jag gör det igen

Migrän alltså. Enligt Vårdguiden kan ett migränanfall utlösas av bland annat stress, avslappning, hormonförändringar, fasta, oregelbundna måltider, långvarig fysisk träning, för lite eller för mycket sömn, starka dofter och temperatursvängningar.

Ska jag fortsätta? Okej. Man kan också få migrän av förändringar i lufttrycket, hetta, starkt solljus, höga ljud, rödvin, choklad, citrusfrukter, starkt kryddad mat, mögelost och andra starka ostar. Dessutom kan man få migrän utan någon av alla dessa triggerfaktorer.

Detta måste vara en av världens skummaste sjukdomar. Men hey, den försvinner ibland i klimakteriet, skriver Vårdguiden. Får väl hoppas på det då. #Aj

Oh the glamour (not)

En Bärry körsbär i omklädningsrummet på jobbet, för att ladda om mellan crosstrainingen på SATS och cykelturen hem. Cykelturen var härlig, men sen hade min kropp fått nog vilket den kommunicerade med ett massivt migränanfall. Hu.

Kommentarer överflödiga (men kommentera gärna!)

Och innan ni klickar på den här länken, så ber jag er ta fram skämskuddarna. Gärna ett par stycken var, det kan behövas. När ni har tittat klart kan ni med fördel klicka här och bli medlemmar. Det var allt, over and out.

Cocktail minsann

Häromdagen damp det ner en fin inbjudan i brevlådan. Det visar sig att november kommer att förgyllas av ett festligt och flärdfyllt cocktailparty, med anledning av att ett härligt par valt att knyta hymens band. Det vill säga gifta sig.

Hur trevligt som helst! Nu är bara frågan: vad ska jag ha på mig? Klädkoden lyder som följer:

Klädkoden är cocktailklänning för damer och smoking/mörk kostym för herrar. Här får Ni gärna ta ut svängarna med en huvudbonad i härlig vintage-stil. Fjädrar, pärlor och paljetter är givna accessoarer vid ett äkta cocktailparty.

Var hittar man en fin cocktailklänning i Stockholm - tips, någon?

Ny vana

Jag jobbar i kontorslandskap. Ett fantastiskt fint och välplanerat kontorslandskap, men ändå ett kontorslandskap med alla dess fördelar och brister. Att höra vad kollegorna pratar om är väldigt ofta bra, inte minst när man jobbar på en kommunikationsstab. Men ibland har jag svårt att koncentrera mig på mitt eget jobb. Jag har försökt att lyssna på musik för att dölja pratet runt omkring mig, men det funkar sådär, oftast leder det bara till att jag blir sugen på att sjunga med eller börjar  tänka på nästa låt jag ska höra.

Men nu har jag kommit på det perfekta hjälpmedlet: simply rain. Helt genialiskt, en webbplats med ljudet av ett regnoväder. Vill man kan man till och med lägga på lite åska. Avskärmande och avkopplande utan att leda tankarna på villovägar. Finns som app också.

Min vardag

Vill ni veta hur jag har det på dagarna?



Kolla här.

Homeward bound

När klockan är fyra, energin för dagen helt slut och alla kollegor har försvunnit på grund av antingen sjukdom, dagishämtning eller externa möten, då är det lika bra att cykla hemåt va?

Jo, jag tror vi säger så faktiskt.

Skivstångsskada

Så här kan det gå när man tar uppmaningen om att hålla skivstången nära kroppen på lite för stort allvar när man kör thrusters på crosstrainingen. Schnyggt...

Hänt sen sist

Jag har

• gjort hundratals burpees, knäböj och armhävningar
• gång på gång konstaterat hur mycket bättre jag mår när min dag inleds med en cykeltur
• förälskat mig i styrkelyft-övningen clean and jerk
• påbörjat en KBT-behandling via internet
• varit på fantastisk 40-årsskiva med klädkod vitt i ett radhus komplett transformerat till lyxigaste vita nattklubben
• varit på härlig fest för att fira goda grannen som har blivit doktor på KTH
• varit på två dagars verksamhetsplanering som oväntat blev till akut kriskommunikationshantering
• ätit superdupergod hamburgare på det här trevliga haket
• besökt en gammal baptistkyrka i Sumpan som håller på att förvandlas till lokalt ölbryggeri
• bokat in en miniresa till Köpenhamn med maken
• tagit ledigt hela höstlovsveckan för att åka till Växjö med glina
• glatt mig åt att Alice Munro faktiskt vann i år
• blivit utvald som en av myndighetens korttidsexperter i ett utlandsuppdrag vilket betyder att jag sannolikt kommer att besöka Tbilisi under året
• bitit på naglarna framför Homeland på tvn
• retat mig på den orealistiska och tunna intrigen i Bron (men tittar, det gör jag).

Ni då?

Känner mig gammal

Baserat på vad jag brukar lyssna på, så föreslår Spotify att jag ska bekanta mig med dessa artister:

Neil Young
Nirvana
Johann Sebastian Bach
Tchaikovsky
Chopin.

Idel fräscha nyheter. Not.

Träningslycka

Hur lycklig kan man bli av att göra hundratusenmiljoner burpees, ungefär lika många benböj med och utan tung stång, en drös med thrusters, sumo squats och annat smått och gott?

Tja, nästan hur lycklig som helst faktiskt. Och trött. Over and out.

Älskar mina nya stövlar

Sköna och snygga, vad mer kan man begära?

Dagens citat från lillasyster

"Jag har så smalt hår, mamma. Det är därför jag är så hårberömd."

Hon är för övrigt väldigt gravid också.

Ordlista
smalt=tunt
hårberömd=håröm
gravid=vig

Jax var det ja

Hu hörni. Jag står inte ut med att ha den där sorgliga fisken överst på bloggen. Här får ni något trevligare att vila ögonen på. Inte snett leende den här gången, men ändå:

Blobfish

Känner du till The Ugly Animal Preservation Society? Näe, tänkte väl det. De har i alla fall utsett den här gynnaren till världens fulaste djur. Jag är benägen att hålla med.

Bilden har jag lånat här.

Lagom gammalt hår

Läste ett blogginlägg där en person beskrevs som "hon som har hår som är femton år yngre än henne". En mycket träffande beskrivning - jag fattar precis!

Men hur vet man om ens hår skär sig med resten? Jag är drygt 40 som ni vet och har ganska långt och ganska stort hår. Oftast uppsatt i slarvig knut på huvudet, ibland i hästsvans och då och då utsläppt. Ibland funderar jag på om jag är för gammal för långt hår. Om mitt hår är för ungt? Om jag är för gammal för mitt hår? Ja, ni fattar.

Samtidigt har jag ingen lust att klippa mig! Mitt hår är toktjockt och växer som gräs, nej som ogräs, och för att lyckas underhålla en kort frisyr så måste jag klippa mig åtminstone var femte vecka. Aldrig att jag orkar det.

Ni som vet hur jag ser ut, lova att varna mig när jag börjar växa ifrån mitt hår. Lova det, hörni!

Bättre

I morse matchade vädret mitt humör något bättre. Det är vackert i förorten.

Grått sinne

Det här vädret vi har. Det börjar faktiskt driva mig till vansinne. Jag kommer att få ångra det här, jag vet, men nu vill jag ha höst. Regn, rusk, nedblåsta löv - bring it on bara. Mitt inre matchar liksom inte vackra sommardagar längre, solen är för skarp och ljuset för starkt. Jag är nere och jag vill ha höst.

Jag har en ny kvällsrutin

Ett avsnitt av Sons of anarchy före läggdags. Jag har sannerligen ingen fäbless för bad boys, men man sover ju så gott med Jax Tellers sneda leende på näthinnan. Joråsåatte.

Bilden har jag lånat här.

Näe

Den levde inte upp till förväntningarna.
Skjuts tillbaka till Hope bara.

Höstens investering?

Den ligger en bit över min vanliga prisnivå, men jag tänker mig något slags 90/10-regel här: om nittio procent av mina kläder kommer från billiga kedjor, så kan tio procent få kosta lite mer. I alla fall om de är enkla i snittet och av god kvalitet. Vi får se om den här tröjan från Hope håller måttet. Jag har letat efter den perfekta polon i flera år (jag skojar inte), och det här kan vara den. Bara den inte är för kort. Den får inte vara för kort. Och inte för lång förstås. Ja jösses, vilka bekymmer man kan ha.

Spot on, Berglin

Comfortably numb...

...blir man efter en cykeltur hem från jobbet, ett varmt bad, hemgjorda dumplings, riesling, en brasa i öppna spisen och så Pink Floyd på hög volym. Härliga härliga helg.

Och detta är gåshudsframkallande - i alla fall för alla oss som vet vad det betyder att se Roger Waters och David Gilmour på samma scen (det har ju knappt hänt sen 1984, typ):

Vardag

Föräldramöten, sjöscouter, fotbollsträning, födelsedagskalas, storhandling, simskola, provdans, provjudo, matsäckspackning, kräftskiva, bokklubb, barnklädesinköp, möte med andra klassföräldrarna, biblioteksbesök.

Ja vardagen kräver sannerligen sin planering. Alltså är det dags att kicka igång veckomatsedlarna igen här i radhuset. Som vanligt är utmaningen för mig att hålla menyn tillräckligt enkel. Det finns hundratals recept jag vill prova och det är lätt hänt att planen blir alltför ambitiös. Den ska ju liksom vara kompatibel med allt det där som händer i vardagen. Så här ser planen ut för den närmaste veckan:

Torsdag: broccolisoppa var planen, men hux flux så blev vi bjudna på middag, så soppan får vänta

Fredag: hemgjorda dumplings och vårrullar från thaihaket, dipsås och grönsaker

Lördag: kräftskiva med alla fina grannarna - hela kvarteret samlas. Till kräftorna gör jag minipizzor med chèvre och kantareller.

Söndag: Smaskens bästa kycklingpasta med citron, timjan och parmesan

Måndag: lillasysters födelsedag, vi får se vad hon önskar sig för mat

Tisdag: den där broccolisoppan, och så quesadillas till det

Onsdag: något snabbt ur frysen innan simskolan

Torsdag: hemgjorda hamburgare

Fredag: tacos

Lördag: sockerstekt lax med marinerade risnudlar

Söndag: kantarellpasta med brie

Jomen kanske ändå

Det kanske finns lite hopp kvar för mänskligheten ändå. Så bra med en myndighet som faktiskt använder sig av de instrument de har för att säkra en bra verksamhet och skydda eleverna. Pojkstreck my ass!

Mer dumheter

Jomenvisst går det bra att göra tricepsdips med tio centimeters klackar, inga problem! I alla fall enligt Tara, som jag bläddrade i i väntrummet hos tandläkaren i morse. Jag tar mig för pannan...

Ibland är det svårt...

...att inte tappa tron på mänskligheten litegrann. Som när man ser Miley Cyrus framträdande på årets VMA-gala (googla) där hon, iklädd hudfärgade underkläder, juckar mot en fullt påklädd man. Eller när man läser det här. Jag blir bara så sorgsen.

Mer materialism

De här höga skinnstövlarna från HM ska jag hålla utkik efter i höst. Ser väldigt lovande ut på bilden ur senaste Femina (även om mobilfotot ger dem lite gummistövelkänsla som jag hoppas saknas IRL):

Höstens första kofta

Köpte denna kofta på Zara när vi var i Göteborg förra helgen. Och jag älskar den! Inget höjdarmaterial, men jag tror inte att noppor syns så lätt på den här koftan så jag gjorde ett avsteg från min nolltolerans mot akryl. Bilden gör den inte riktigt rättvisa, framför allt ärmarna är alldeles underbart vida och gör koftan till en riktig höjdare, till jeans som på bilden eller till pennkjol och svart t-shirt för en lite prydligare påjobbet-look. Rekommenderas!

Jag säger gonatt

I säng redan 19.30. Ja så kan det gå vid terminsstart för en högkänslig och lätt stresskänslig mor till två. Nu gäller det för familjen att få in lite bra vardagsrutiner, så att jag kan vara uppe åtminstone till nio utan att falla i bitar...

I morse hände det förresten något magiskt. Jag hittade en ny tandläkare som är både snäll, professionell, lätt på handen och kommunikativ. Ni kanske inte förstår hur stort det här är, men för mig är det stort. Jättestort. Det gjorde mig så glad att jag inte ens bryr mig om det lilla hålet som måste lagas nästa vecka. Och då är jag ändå duktigt rädd för allt vad borrar heter.

Och imorgon ska jag springa mitt livs andra motionslopp någonsin. Läskigt. Wish me luck!

Fast uteplatsen är fin

Att kosta på trädgården ett nytt trädäck var det bästa vi gjort på länge. Det är så fint, så lättskött och så trevligt att hänga där numera! Nu ska bara resten av trädgården bli annat än bara gräsmatta. Vi har stora planer för vår lilla garden... Här är några ganska kassa bilder som kanske ändå ger en känsla av hur vi har det:

Jamen DÄR var den invigd då...

...hösten. Första skoldagen för båda glina, komplett med trötta barn, griniga och stressade föräldrar, falukorvsmiddag, tonvis av informationspapper från skolan, velande om fritidsaktiviteter, tjat om det mesta och så en hetsig veckohandling på det.

Och imorgon ska jag till tandläkaren klockan halv åtta på morgonen. Klackarna i taket.

Jag var på fest i lördags...

...tillsammans med 32 000 andra, och det var helt fucking fantastic. Visuellt storartat, galet storslaget och mäktigt. Om jag har så kul när jag är 69 som Roger verkar ha så får jag skatta mig lycklig:

Var det någon som sade nystart?

Fyra böcker om 5:2-dieten på Adlibris topp tio just nu.

(Tack Erika för tipset.)

Laddar för träningshöst

Nu är jag igång med vardagscyklandet, och så har jag bokat in min vanliga crosstraining och lite nya spännande pass (flx och grit plyo anyone?). Nu ska jag bara klicka hem lite nya kläder också så är jag redo för en stark, snabb och spänstig höst. Hittade de här på HM, gillar särskilt den silvriga jackan:

Ni ser väl?

Egentligen är det lite sent för mig en vanlig vardag, men i kväll står jag emot gäspningarna och bänkar mig i tv-soffan klockan kvart i tio. Elisabeth Moss och Holly Hunter i en mörk historia av Jane Campion - det kan knappast bli fel.