Det hela började med att vi fyndade ett gäng fina gamla cocktailgafflar på Pepparkaksfabriken i Norrskedika:
När vi kom hem plockade jag ur besticken ur originalförpackningen, som jag slängde i återvinningen, utan att tänka närmare på det. Men strax därefter fick jag en ingivelse och sade till maken "Vänta, jag måste bara kolla så att det inte ligger en skatt i asken". Jag hade en stark, stark känsla av att något fanns dolt under besticken. Och mycket riktigt:
Där var den, skatten! Eller, rättare sagt, Helge Janssons reservkapital. Drygt tusen kronor fann vi där, tillsammans med Helges patientkort och ett recept från 1977. Fantastiskt. Att sedlarna var utgångna sedan länge gjorde faktiskt inget. Det kändes fint ändå, på något sätt.
6 kommentarer:
Fantastiskt!!!!
Barfotsgatan: Eller hur!
Fantastiskt snygga bestick, och, vilken bonus! Jag blir nästan lite rörd. Att han förvarat sakerna där.
Solskenshistoria :-) Kul att du bloggar sa flitigt
Det är ju sånt man bara tror är skrönor! Jag håller med Anika att man blir lite rörd faktiskt.
Och så håller jag med Fröet också!
Annika: Jag känner likadant. Lilla farbrorn, ville ha en liten slant undangömd för säkerhets skull...
Skicka en kommentar