Idag när vi var på Drottningholms slott så åt jag en macka på nya restaurangen. En macka med två tjocka skivor hemgjord, grovmalen leverpastej, picklad rödlök och saltgurka. På rågbröd. När jag skulle betala hörde jag från köket:
- Kolla, Lisa har sålt en leverpastejmacka!
Det var tydligen dagens stora händelse. Jag frågade förstås Lisa - och kocken - om mackan var ett dåligt val. Nej, de försäkrade att den var väldigt god. De säljer bara inte så många av just den sorten. De utländska turisterna tycker nämligen att leverpastej är läskigt. Synd för dem - mackan var hur smaklig som helst.
Här har ni den, mackan som sätter skräck i turisterna:
(Jag kan för övrigt meddela att räkmackan var mitt förstahandsval. Men den kostade 165 kronor. Häpp.)
7 kommentarer:
Inte ett ord om mackan (inte heller ett ont ord vill jag tillägga. Åt jag kött skulle jag säkert äta leverpastej) - men boken du läser! Jag är så sugen på den. Hur är den? Hur är den?
De välvilliga menar jag. Ser nu att du har två böcker på g.
165 kronor är ju hutlöst. Hellre köper jag en påse räkor av fiskbilen för samma peng :)
Kajsa: Å, jag vet inte riktigt vad jag ska säga om boken. Jag har inte kommit så långt, men jag kunde snabbt konstatera att det inte var någon semesterlitteratur. För plågsam för det. Så jag lade den åt sidan, men jag ska återuppta läsningen snart - återkommer med rapport.
Smultron: Jag med! Nog för att jag kan betala för en riktigt god räkmacka. Men det här var helt klart över smärtgränsen. Långt över smärtgränsen...
Härligt sommar du ser ut att ha haft. Hutlöst dyr räkmacka, men då var de säkert handskallade ;-P
Misen: Handskallade var ordet... ;-) Den såg jättefin ut, på därbakat surdegsbröd och allt. Men. För dyr.
Skicka en kommentar