Jag har läst mycket på sistone. Härligt! Här kommer tre snabbrecensioner:
Bitterfittan: Lite för gnällig, jag tycker allt att Maria Sveland gör det lite för enkelt för sig. Allt kan inte förklaras med den patriarkala könsmaktsordningen. Det är också något som inte funkar med romanformen - bitvis känns den mer som en reportagebok och parallellerna med Maria Svelands liv är förvirrande och drar ner intrycket av boken. Men visst har den många poänger - klart läsvärd.
Svampkungens son: En lättläst och mustig berättelse, en riktig saga. Väldigt mycket Marie Hermanson men inte en av hennes bästa. Läs hellre Musselstranden eller Mannen under trappan.
Den hemlige kocken: Även jag som tycker att jag har ganska bra koll på vad jag äter, fick flera aha-upplevelser. Välskrivet om vår äckliga, äckliga livsmedelsindustri. Frågan är bara vad en vanlig familj med kinkiga ungar och ont om tid ska äta?
4 kommentarer:
Den där ätfrågan är en berättigad fråga. Livet går helt enkelt inte ihop på matfronten.
Hänsynstaganden för närvarande:
- undvika rött kött
- undvika chark
- kyckling utan glukosinsprutning är svår att hitta
- fisk kan man knappt hitta som funkar miljömässigt
- koldioxid
- ekologiskt (krockar ofta med ovan nämnda)
- inget glutamat och utfyllnad och färdigmat som beskrivs i boken
Återstår... VADDÅ???
Och sedan undrar man varför man är stressad?
Målle: ja, visst är det bedrövligt! Mitt enda tips är att köpa färsk kyckling, den brukar inte vara insprutad med äckelglukos. Tror jag.
Jag får lätt ångest över allt jag vill åstadkomma på detta plan, men någonstans tog jag beslutet att ta ett litet steg i taget för att må bra både när det gäller miljö och mat:
- Ställa bilen och ta cykeln.
- Sopsortera lite mer.
- Köpa glutamatfri buljong.
- Köpa ett lamm från lokala uppfödaren.
- Byta lampor.
- Köpa kamin.
- Laga mer mat från grunden.
Nu pratar vi verkligen"tiny little steps" över flera år. Men jag mår bra, för jag vet att jag har ambitionen.
Och när barnen är utflugna och inte vill ha falukorv mer, så ska jag och maken flytta ut i en hydda i vildmarken och leva på självhushållning! :o)
Anna: små steg är nog enda sättet. Bra lista du har;
* Vi försöker minska på slentrianbilåkandet, och åker t-bana till jobbet
* vi har precis köpt nya sopsorteringskärl och ställt under diskbänken, och nu går det mkt lättare att sortera
* att köpa glutamatfri buljong står på min lista, men jag kommer mig inte för. Coops nya fonder är visst glutamatfria.
* Lokalt lamm - det ska jag definitivt göra, älskar lamm. Vi köper i alla fall aldrig nya zeeländska, utan svenska lamm.
* Har just köpt våra första energisparlampor (skäms för att det tog sån tid)
* vi har öppen spis som vi eldar flitigt i. Inte bra, vi eldar verkligen för kråkorna. Och för själen.
* Laga mat från grunden är vi bra på.
Och om maken fick som han ville skulle vi flytta till en liten stuga i Kanadas vildmark any day...
Skicka en kommentar