En gnutta vår

Det är säkert inte normalt, det beror antagligen på klimatförändringarna och jag borde kanske bekymra mig.

Men jag kan inte låta bli att vara lycklig över att våren är på besök idag. Solen värmer, fåglarna kvittrar och radhuset badar i ljus. Det är snudd på sitta-på-fårfäll-på-altanen-och-vända-näsan-mot-solen-väder.

Och jag njuter.

Fast jag blir samtidigt sorgsen. För det där fårfäll-på-altanen får mig att tänka på min älskade mamma, som gick bort i cancer i somras. Alldeles för tidigt. Så fort vårsolen började värma så satte hon sig på förstutrappan till vårt hus och njöt. Ofta på en renfäll med en jacka om axlarna, pratandes i telefon med sin syster. Det var ett säkert vårtecken och det var så mysigt och hemmatryggt.

Jag tänker på dig, mamma!