Det här med barnaktiviteter. Alltså, vi har inte riktigt hängt med. Storebror är fem år, och det enda han har gjort i organiserad väg är simskola. Nästa höst kan han börja i fotbollsskola om han vill, det gör man vid sex års ålder här i hooden. Vi står i kö till Mulle, men det blir i så fall till våren. Han gillar varken att sjunga eller att dansa, så det går bort. Han har inte heller uttryckt några egna önskemål.
Så vi har struntat i att jaga aktiviteter.
Och det är ju inte direkt så att han är undersysselsatt. Kvällar och helger är späckade med umgänge. Det kryllar av kompisar här och jag blir lika lycklig varje dag när jag ser hur de leker och busar.
Borde vi? Missar han något?
14 kommentarer:
Äsch, ni ska ta det lugnt tycker jag. Det är sån hysteri kring barnaktiviteter att man blir alldeles matt.
Vår Sötprick är också fem, och har inte haft en endaste organiserad aktivitet sedan hon babysimmade.
Vi anser helt enkelt att hon – eller yngre brorsan – inte behöver "aktiveras", att vi prioriterar lugna sen-eftermiddagar och kvällar med familjen framför att göra saker. Barnen har socialt liv på dagis; än så länge räcker det.
Om något år eller två kommer hon att vara stor nog att följa med pappa på hans karate (eller på barnkarate, då), och det kommer att vara den enda aktivitet som vi tar initiativ till. Skulle hon själv hitta något, något som en kompis gör t.ex., får vi väl fundera på det.
Och nä, vi tror inte att hon missar något. Alls. Jag skaffade t.ex. mig mina varaktiga intressen i tidiga tonåren. Innan dess handlade det bara om att hänga med kompisarna.
Nej. Det enda man MÅSTE har ni gjort, det vill säga någon form av simskola. Och det handlar bara om simkunnighet, inte att bli fena (sic!) på något annat.
Under dagistiden har mina ungar bara gjort simgrejer, tror det har blivit vanligare med aktiviteter så tidigt på senare år. Min yngsta är snart 12.
Han måste inte. Håller med dock om att simskola är bra. Ser ungarna här, de simmar så mycket tidigare än ungarna hemma och det är ju en stor säkerhetsvinst.
Anna: Ja, det tycker ju jag också. Och samtidigt - när väldigt många springer åt ett och samma håll undrar man ju om man borde springa med. Det var det där med att göra sina egna prioriteringar. Ja, du vet ju...
Malinka: Skönt att höra. Så tänker vi också.
Cruella: Fena var ordet. Ja, simskola är prioriterat. I övrigt finns det tillräckligt med tider att passa i vårt liv som det är.
ÅRP: Japp, simma bör man.
Jag funderar en hel del på det där redan. Jag tror som du och flera med dig att de inte behöver "aktiveras". Det där med att ha många aktiviteter för sina barn är nog till större del någon slags märklig "status" för föräldrarna än givande för barnen. Kolla, kolla vilken bra förälder jag är som ger mitt barn såna möjligheter, typ...
Jag tycker nog snarare att barn är överstimulerade och inte behöver flänga i väg på aktiviteter. Lilltösen har hittills gått på simskola och efter det körsång. Sonens simskola uteblev men vi får träna honom i vattenlek först och främst själva.
(Vad det gäller simkunnighet i lägre åldrar så tycker jag att de som vistas mycket vid vatten eller har båt har större anledning att lära barn simma tidigt. Tycker det har blivit nån slags hets om det där och har hört föräldrar uttrycka sig rätt hårt och kallat andra för ansvarslösa om dom inte satt barn i simskola innan skolstarten.)
Tonårsdottern har haft ungefär 1-2 saker i veckan sen hon var 4 år: rytmik, simning, drama, dans. Nu är dansen hennes liv.
Och Misen, jag tror du har en poäng där: det kan vara ett sät att visa hur engagerad man är som förälder.
Smultron: Tack för klokt svar, skönt att höra. Och du har helt klart en poäng när det gäller det där med simskolan.
Måste få invända lite, Smultron. Inte så att det är ansvarslöst att inte gå i simskola, men att inte underhålla vattenvana och simmande själv åtminstone är kanske inte ansvarslöst men dumt. Jag slås snarare nu när jag bor utomlands av hur sent svenska barn simmar. Här simmar de mycket tidigare, antagligen eftersom lär sig att crawla först. Och då tänker jag att det är väl rätt smart att se till att barnet simmar så tidigt som möjligt och så enkelt som möjligt. Har lite svårt att se nackdelarna med detta, om man nu inte skyr badstränder som pesten under sommaren.
I mina barns skola får de simundervisning i tvåan av skolan (superbra!) men för de barn som inte var vattenvana då var det otroligt tufft att lära sig.
Vi skyr inte badstränder som pesten på sommaren (även om det inte blir så mycket bad en sån här sommar som varit) och jag skrev ingenting om nackdelar med att lära barnen simma tidigt.
Däremot tycks många föräldrar vara snara att tala om för andra nödvändigheten av att sätta barnen i simskola tidigt.
Att inte barnet går i simskola tidigt är inte detsamma som att man inte tränar vattenvanan och tar ansvar.
Smultron - du har helt rätt. Jag håller med. Finns många sätt att lära barn simma, simskolan är inte alltid det optimala (gäller även oss med vår stora flicka).
Hej!
På Babyvärlden.se diskuterar vi just nu det här med många aktiviteter för barnen. Gå gärna in och kommentera samt länka till era bloggar:
http://www.babyvarlden.se/Nyhetsartiklar/MinStory-Smabarn-behover-inte-en-massa-aktiviteter/
Mvh
Stefan Bergmark
Skicka en kommentar