Spänning i vardagen

Jag ska på en läskig läkarundersökning imorgon. Som en del i förberedelserna får jag inte äta något på hela dagen idag. Bara dricka klara drycker. Alltså ingen nyponsoppa, ingen yoghurt, ingen smoothie. Bara vatten, té, juice, läsk, saft och buljong. På mer än ett dygn.

Frågorna är många: Hur länge orkar jag jobba idag innan jag svimmar? Hur lång tid dröjer det innan jag får mitt första blodsockersfallsrelaterade utbrott? Hur hungrig hinner man bli på ett dygn? Vad blir det första jag äter efter undersökningen imorgon?

Update: Inte visste jag att buljong kunde smaka så gott! (Det lär jag inte tycka imorgon dock...) Efter tips från en god vän som har fastat en del i sina dagar, så äter jag den i tallrik, med sked. Den mättar mer då, tydligen. Låtsastugga ska man också göra, för att lura hjärnan att man äter på riktigt. Tur jag jobbar hemifrån idag, det här ser riktigt knasigt ut.

Drömmer mig tillbaka...

...till ön.

Riktat budskap?

Just när jag sitter på jobbet och prokrastinerar som värst, blir jag störd av ett mejl där jag läser följande:

Öka din personliga effektivitet - kurs i Stockholm
Räcker din tid inte till? Har du svårt att fatta beslut i tid? Anser du ibland att det är svårt att prioritera vad du ska göra först? Det som är viktigast eller det som är mest bråttom? Ta kontroll över din arbetssituation. Lär dig att bättre planera, prioritera och strukturera ditt arbete! Här får du verktyg och tips på hur du kan hantera tidstjuvar och bli bättre på att fatta beslut. Du lär dig utveckla ditt arbetssätt så att du blir mer effektiv utan att bli stressad. Du får konkreta råd och metoder som du direkt kan använda i din vardag.

Häpp.

Min födelsedag

Kvällen innan min födelssedag tog vi in på hotell. Någon som kan gissa var? Som ledtråd ger jag er utsikten från hotellrummet. Det kändes hur bra som helst att ligga i sängen och kolla på rusningstrafiken in mot city.



Och självklart vankades det champagne. Dock ej till frukost.

Sommarens projekt, del 1

Det här vrålåket byggde vi på ön.

Sommarens loppisfynd

Jag är mycket nöjd. Skålen är perfekt för lördagsgodiset framför tv:n. Pallen ska vi ha i hallen (när den nu blir klar...) men först ska jag spreja benen vita. Brickan är perfekt till det mesta: tilltugg, champagneglas, frukostmacka och te, you name it! De gamla tidningarna är en sann njutning: Lantliv har blivit min nya favorittidning trots att jag varken bor på landet eller har någon längtan att göra det. Men den är så vacker, reportagen är så bra och recepten enastående. Den lilla båtvimpeln ska få pryda redskapsboden i trädgården. Så mycket roligare än en ful nyproducerad flagga från Plantagen. Sa jag att jag är mycket nöjd?

My precious

(Ni ser, det funkar uppenbarligen utmärkt att önska sig saker via bloggen... )

Tar tempen...

...gör vi ofta här hemma nuförtiden. En sexåring känner sig lätt sjuk när energin tar slut efter de häftiga känsloutbrotten. Och då är det viktigt att kontrollera så man inte är sjuk på riktigt. Tycker storebror.

Hjärtat mitt. Det är inte helt enkelt att vara sex.

Bara på IKEA

Jag och storebror hade vägarna förbi IKEA idag, och passade på att äta lunch där. Billig lunch:

Liten skagentoast
Isterband med stuvad potatis
Köttbullar med potatis, sås och lingon
Salladstallrik, knäckebröd, smör
Chokladmousse
Glasspinne
= 57 kronor

Om det var gott? Eh, inte direkt. Men man får väl skylla sig själv om man tror att man ska få en god skagentoast på det stora varuhuset... Jag skyller på gravt blodsockerfall.

Men vi fick ett ex av den nya IKEA-katalogen. DET var gott.

Renoveringslimbo

När vi precis hade rivit ut hallinredningen i vintras började det lukta konstigt under diskbänken och vi upptäckte vattenskadan i kök och badrum. Nu när hantverkarna, zillioner veckor senare, börjar bli klara med kök och badrum hade jag just börjat se fram emot att kanske faktiskt få till en hall inom en rimlig framtid. Och, inte minst, att slippa leva i byggkaos med tvättmaskin och torktumlare i vardagsrummet, hälften av köksgeråden nedpackade, en duschvägg i hallen, byggdamm överallt och hantverkare som envisas med att spela Toto hela dagarna. Ja ni förstår.

Igår kände jag mig särskilt hoppfull. Hantverkarna verkade ha lagt på ett extra kol och jag kunde nästan se slutresultatet framför mig. Då. Precis just då bestämde sig hälften av hyllorna i klädkammaren för att rasa ner.

Vad säger man?

Sommarenkät

Minns inte var jag hittade den, men den här enkäten kan jag inte låta bli. Ni som inte gillar enkäter kan sluta läsa nu.

Gjorde du något i sommar som du aldrig gjort förr?
Gick på stretch and balance-class med forne balettinstruktören Julian, i Montreal. Det var tuffare än det låter!

Vilka länder besökte du?
Kanada. Och så mellanlandade jag i Chicago och var ute fem minuter och andades lite amerikansk luft. Det var många år sen sist.

Vilket datum från sommaren 2010 minns du bäst?
Den 16 augusti.

Största misstaget?
Att jag missade att låsa min cykel en dag. Självklart blev den snodd.

Har du varit sjuk eller skadat dig?
Näpp!

Bästa köpet?
Mina nya mjuka, mjuka mysiga jeans. Och träningskläderna från Lululemon.

Vad spenderade du mest pengar på?
Renovering.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Att få umgås två veckor i sträck med syster och familj. Underbart!

Vilka låtar kommer alltid påminna dig om sommaren 2010?
On the road again - Willie Nelson
Margaritaville - Jimmy Buffet

Är du gladare eller ledsnare i sommar jämfört med tidigare somrar?
Gladare. Mycket.

Vad önskar du att du gjort mer?
Slappnat av.

Vad önskar du att du gjort mindre?
Oroat mig. Som vanligt.

Hur tillbringade du din midsommarafton?
På ön med goda vänner.

Blev du kär i sommar?
Nej.

Favoritprogram?
Big love.

Bästa boken du läste i sommar?
Under the banner of heaven av Jon Krakauer.

Största musikaliska upptäckten?
Billy Bridger!

Något du önskade och fick?
Många fina 40-årspresenter.

Något du önskade dig men inte fick?
Ett guldhalsband. Det verkar aldrig bli klart...

Vad gjorde du första dagen på sommarlovet?
Flög till Montreal med familjen.

Finns det något som skulle gjort din sommar bättre?
Ännu mer tid på ön.

Vad fick dig att må bra?
Att alla i familjen sov länge på morgnarna, att barnen har blivit så stora att de inte kräver passning varje ögonblick och att jag kom igång med löpningen.

Vem saknade du?
Mamma.

De bästa nya människorna du träffade?
Trevliga middagsgäster hos goda grannar. Riktigt kul!

Sommarens sötaste?
Storebror och lillasyster förstås. Alltid.

Sommarens hetaste?
Heta dagar med galen luftfuktighet i Montreal och Niagara falls.

Sommarens största kärlek?
Samma som vanligt.

Sommarens besvikelse?
Badtemperaturen på ön. 16 grader.

Sommarens bästa?
Sovmorgnarna!

Sommarens snällaste?
Syster och svåger som bjöd mig och maken på cool cirkus, lyxig middag på restaurang och barnvakt. Det var fint.

Sommarens knasboll?
Lillasyster är skönt knasig på ett härligt sätt.

Ingen drömmorgon precis

Men tack maken. Verkligen tack. För att du gjorde min radhustillvaro lite mer spännande i morse.

Storebror började sexårs idag. Första dagen i skolan. Stort. Jag har tagit ledigt för att vara med på inskolningen. Redan tidigt i somras konstaterade vi att lappen med exakta tider för inskolningen var borta. Puts väck. Maken tog på sig att kolla vilken tid som gällde. Han kollade med A:s föräldrar. Han kollade med I:s föräldrar. Halv tio var det som gällde, enligt maken. Gott om tid att äta frukost och lämna lillasyster på dagis alltså.

Men sen. I morse, tio över åtta, när jag just hade avslutat en lång diskussion med en av hantverkarna och hällt upp frukostflingor till barnen, ringde maken. "Bli inte stressad nu, men..." började han samtalet (det är aldrig en bra början på ett samtal) "...men inskolningen börjar halv nio".

Det var bara att rusa. Ungarna fick varsin macka i näven och så kastade vi oss in i bilen. Iväg till dagis med lillasyster på dagis, vink vink hej då, hem med bilen. En hastig promenad ner till skolan och puh. Vi hann. Att jag satt och skakade av hunger under hela inskolningen, det är en petitess i sammanhanget.

Storebror hade aldrig förlåtit mig om vi hade kommit en timme för sent till skolan, första dan. Vilket trauma.

Nu funderar jag bara på lämpligt sätt att straffa maken. Några förslag?

Men, måste jag göra ALLT i den här familjen, eller?

Så låter det från storebror minst ett par gånger om dagen nu för tiden. Det kan handla om sådant som att ta bort tallriken från bordet, ställa sina skor i hallen eller hämta en leksak där man själv lämnat den.

Storebror. Han är sex år och vår egen lilla tonåring.

Hans känslor svallar häftigare än den galnaste berg och dal-bana. Från glädje till intensiv ilska på tre röda sekunder, från kramar till en bortvänd kind; känslorna flammar i hela hans varelse starkare än den värsta solstorm.

Den kryddiga korven och såsen som under glada tillrop slukades till middag igår passade inte till lunch idag. Plötsligt var den det äckligaste han någonsin sett, och såsen såg faktiskt inte likadan ut som igår. Det slutade med två tuggor korv och en dubbelmacka. Av fel sorts bröd. Jag vägrar göra våra måltider till slagfält.

Du är dum mamma, säger han. Hela tiden. Om han råkar snubbla, om en kompis inte är hemma när han vill leka, om jackan inte går att knäppa. Du är dum mamma.

Fem gånger mer positiv uppmärksamhet än kritik, fem gånger mer uppmärksamhet än kritik upprepar jag tyst för mig själv, gång på gång. Och så andas jag.

Tar ett djupt andetag...

...och öppnar jobbmejlen. Alla mejl som verkar viktiga och seriösa tänker jag dock akta mig noga för att öppna. Jag vill bara bli uppdaterad om vem som börjat, slutat, fått barn och så. Ni vet; väsentligheter. Resten får vänta till på måndag.

Update: Ha! "The page cannot be displayed because an internal server error has occurred." Men då så! Då får jag väl återgå till att kolla senaste avsnittet av Danska hollywoodfruar. Livet är hårt.

Lycka är...

...att hitta ett par jeans som är lika mjuka och sköna som ett par mysbrallor. Och ändå snygga. Inget att gå till jobbet i precis, men äntligen kan jag hålla stilen när jag går ut med soporna! Att jag dessutom köpte dem med 30 procents rabatt, ja det kallar jag kalas.

Hipp hipp hurra för mig!

Ja hörni. Nu är jag 40. Det känns rätt bra måste jag erkänna. 40-årskrisen klarade jag av i våras, nu har jag liksom vant mig. Återstår bara att vänta in nästa tecken på fysiskt förfall. När jag fyllde 30 - i princip samma dag faktiskt - började det helt plötsligt växa massor mörka hårstrån på mina ben. Det kändes helt onödigt faktiskt. Vad blir det den här gången, måntro?

Kastade pärlor till svin...

...gjorde maken när han bjöd storebror, lillasyster och två av deras kompisar på den ljuvliga brie- och kantarellpastan med spenat igår kväll. Inte särskilt populärt...

Själv hoppade jag över middagen, i stället avnjöt jag ett glas rosé och grillade lammspett på stan med bästa Y. Det blev till och med uteserveringsväder, hur nice som helst. Tack för en trevlig kväll vännen!

Dags att styra upp det här med käket

Vardag = veckomatsedel. Ja, ni vet...

Tisdag: hemgrillade burgare med tillbehör
Onsdag: kantarellpasta med brie och spenat
Torsdag: grillad lax med gurksallad och färskpotatis
Fredag: pad thai, vår favorit!
Lördag: sydfransk fisksoppa med aioli
Söndag: middag på lokal!

Måndag: det får vi se...
Tisdag: pannstekt abborre med ansjovissås och primörer
Onsdag: fetafyllda lammfärsbiffar med rödbetor och mos
Torsdag: spagetti carbonara
Fredag: Räkor med tillbehör
Lördag: Melkers thaikyckling
Söndag: Lammfärspasta med bönor

Vardag

Ja, den här sommaren har rymt många, många fina stunder som jag bevarar nära mitt hjärta.

Men idag är läget annorlunda. Maken började jobba igen igår och jag blev omedelbart påmind om att det inte är semester att vara ensam hemma med två barn. Två rastlösa barn: ett treårstrotsigt och ett sexårsilsket. Sisyfos all over again, liksom. I ett hem som fortfarande är i fullt renoveringskaos. Mitt i vardagsrummet tronar en tvättmaskin, en torktumlare, vår nya toastol och mitt på det med papp övertäckta köksgolvet står vår gamla kyl. Häpp.

Puh.
Jag andas in, andas ut.
Bra mindfulnessträning det här.

Men hörni. På söndag tar vi in på hotell, jag och familjen. Jag ämnar intaga min första frukost som 40-åring i en något mer ståndsmässig miljö än ett stökigt radhus. Det blir finfint. Familjemys de luxe.

Och så till något helt annat...

...nämligen en liten reflektion över årets semester. Jag är hemma med barnen i ytterligare två veckor, men efter fem veckors gemensam ledighet börjar maken jobba igen imorgon.

Sammantaget så har det här varit den bästa sommaren på många, många, många år. Vi har haft semester på riktigt, så känns det. Så har det inte varit de senaste åren, av olika skäl (mammas cancer och bortgång är bara en av dem). Men den främsta orsaken till att det har vänt är enklare och mer odramatisk: barnen börjar bli stora. Även om lillasyster inte har fyllt tre än, så har vi lämnat det värsta småbarnsträsket. Här är några av bevisen:

• inga blöjbyten
• ingen barnvagn att släpa på
• inga vaknätter
• sovmorgon vareviga dag, hela semestern.

Och. Det. Är. Så. Skönt. För let's face it: jag är ingen bebismamma. Visst har den sin charm, den där bebisbubblan. Men nej. Jag trivs så mycket bättre nu. Allt är så mycket enklare. Hela matbiten är mindre laddad: ungarna klarar sig länge utan väl uttänkta mellanmål. Resandet är enklare: vi kan sticka iväg utan jättepackning, det är bara att stoppa in barnen i bilen och fara. I år har vi till och med kunnat åka på loppisrunda med barnen utan större besvär, det är semesterlycka för mig. (Och vänta bara tills ni får se mina loppisfynd!)

En annan framgångsfaktor för årets lyckade ledighet var att resa iväg bums, första semesterdagen. Visst krävdes det en del i form av planering och packning på kvällarna den sista veckan på jobbet, men det var det värt, för den omedelbara avresan ledde till att vi kom in i semesterstämning direkt. Att målet för resan var syster med familj gjorde förstås inte saken sämre, oj så väl omhändertagna vi blev!

Sen är det ju sann lycka att ha ön att åka till. Säga vad man vill om mina föräldrar (och man kan säga massor, både bra och dåligt), men de hade ytterligt god smak när de valde sommarställe. Tack för det!

Alltså Jan Björklund

Det finns så mycket att säga om detta stendumma förslag att jag inte vet var jag ska börja. Jag bara skakar på huvudet. Men å andra sidan: vad kan man vänta sig av en politisk ledare som vill möjliggöra förbud mot heltäckande slöjor? Om man tycker att dessa slöjor är uttryck för förtryck, så föreslår jag att man tar fram en strategi mot förtrycket i stället för att ge sig på offren.

Dagen i siffror

Antal familjemedlemmar som sov till nio: 4
Antal joggingturer: 1
Antal joggade kilometer: 6,5
Antal bad: 4
Antal grader i vattnet: 15
Antal glassutflykter till näraliggande, sömnig småstad: 1
Antal familjemedlemmar som jublade över kvällens paella och kallade den delikat: 4