Succé!

Så har jag då äntligen kommit igång med cyklandet för året. Tjoho, vilken glädje! Det gick sakta att cykla i morse, det snöade och benen var toktrötta genom hela turen. Men det spelar ingen roll: jag är igång, jag är IGÅNG! Nu ska jag bara ladda om inför lunchens crosstraining.

Jag har ibland lite svårt för käcka deviser som publiceras i överflöd på bloggar och på Facebook. Men nedanstående bild är verkligen sann (och bilden har jag lånat från uppochhoppa.se).

Update: Aj, aj, aj, aj. Nytt upplägg på crosstrainingen idag vilket betydde ett tokintensivt konditionsupplägg och ännu mer benmos. Grejen är att instruktören är så fenomenal på att peppa oss att det inte går att ta det lugnt på hennes pass. Dessutom jobbar vi alltid i lag och då vill man ju ge lite extra. Herrejösses. Hur jag ska lyckas ta mig hem på cykel idag är en gåta. Wish me luck...

Update 2: Aj, bortom alla aj. Cykelturen hem var faktiskt bara en plåga från början till slut. Den tog drygt 40 minuter i stället för de vanliga 30 och nu är jag officiellt slut. Slut, I tell you. Det är faktiskt inte ens kul.