När man är fem år kan det vara jättespännande att planera en översovning hos en kompis. Lika mysigt kan det vara att, efter middag med våfflor till efterrätt hos kompisen, ångra sig och följa med pappa hem. Kanske nästa gång...
Och såvitt jag kan minnas så inte sov jag över hos kompisar redan vid fem års ålder (jag var alldeles för blyg och mörkrädd). Gjorde ni?
4 kommentarer:
Definitivt inte. Kanske var jag åtta, nio? Och mamma fick hämta mig. Fel sorts mörker, fel lukt, fel ljud. Usch.
Jag gillar fortfarande inte att sova över. Kuskar hellre över halva stan på nattbuss än slaggar på nåns soffa. Eller, gjorde förr. Numera har man ju råd att ta taxi hem.
Malinka: Ja, visst var det läskigt. När jag läser det du skriver minns jag just hur allt _lät_ annorlunda. Inte alls som det trygga sorlet därhemma.
Hemma hos mormor, ja. Hemma hos kompis, nej. Det minns jag inte att jag någonsin gjorde, men det måste jag väl ha gjort? :o
Kajsa: Hmm, eller inte? Det hörde inte till vanligheterna för mig heller.
Skicka en kommentar