Och i morgon är det februari

Solen. Alltså solen. Och snön. Det går nästan inte att vara på dåligt humör i det här vädret.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Alltså Big love

Senaste avsnittet har banne mig allt:

• Bill jagar på för att förverkliga sin kallelse att bli politiker.
• Barb hamnar på kollisionskurs med indianerna på casinot.
• Margene får sin stund i rampljuset och råkar pussa helt fel person i helt fel sammanhang.
• Nicki är på vift i Washington med en revolver i handväskan.
• Sarah leker barmhärtig samarit utan att riktigt veta vad hon ger sig in på.
• Alby trasslar in sig alltmer i sitt dubbelliv.
• Lägg till allt detta en gravöppning i skenet av en flämtande ficklampa.

Jädrar så BRA det är.

Äntligen!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Idag

Dagens sämsta:
Middag med fina vänner inställd på grund av sjukdom. Krya på er hörni!

Dagens bästa:
Fredagsmysmiddag med finaste familjen. Entrecôte med béarnaise härifrån, spenatsallad och klyftpotatis. Mums. Men inget rödvin, mind you.

Nu ska jag försöka knöla ner mig mellan barnen i soffan (vi behöver verkligen en ny soffa...) - dags för Wild kids. Trevlig helg alla fina!

Sisyfos i januari

Man putsar bootsen.
Man går till jobbet.

Man torkar vantar.
Barnen går ut.

Och så vidare.

Same same

Eftersom jag somnade ifrån räkningarna igår, så ligger jag här ikväll igen och knappar OCR-koder. Den enda skillnaden jämfört med igår är att jag har fått ryggskott.

Januari alltså.
Muntert.

Men jag står emot

Jag skulle aldrig ha sagt det där.
Nu är jag förstås toksugen.

Fly mig ett tuggummi, hörni...

Snart: koma

Avslutar årets fattigaste dag med att ligga halvt utslagen i sängen och betala räkningar. Känns passande på något sätt.

Me, myself and I

Har varit på ett intressant möte idag. Fick tala om mig själv i nästan två timmar, bara en sån sak... Vi får se vad det här kan leda till.

En sån där dag

Ni vet såna dagar när man bara känner sig ful och fel? När kläderna glipar och skorna klämmer, håret risar sig och naglarna spricker (och nagelfilen är kvar hemma)? När nyponros inte direkt är synonymen som dyker upp i huvudet när man ser sig själv i spegeln? En sån dag har jag idag. Längtar bara efter att komma hem, kasta mig i badet och hoppa i myskläderna. Och efter en semla dårå. Inte för att den skulle hjälpa mot de glipande kläderna, direkt. Men ändå.

Fast jag kan allt tänka mig en semla...

Nu är jag inne på min tredje vecka med godisstopp. Jag har inte helt uteslutit sötsaker ur kosten, såväl prinsesstårta (vid en avtackning på jobbet) som en fantastisk glassdessert (på lördagens middag med goda vänner) har slunkit ned. Men något godis har jag inte ätit. Och det går förvånansvärt lätt!

Jag har lärt mig att mycket av det som jag tolkat som sötsug egentligen har varit något annat. En vilja att belöna mig, en längtan att trösta mig, ett behov av att pausa eller en lust att pigga upp en grå dag. Och allt det där kan man ju göra på andra sätt, utan godis! Mycket nyttigt att faktiskt försöka känna efter vad suget handlar om.

Te och tuggummi har varit min räddning. Och ordentliga, goda mellanmål som sätter guldkant på tillvaron utan en massa otäcka tillsatsämnen och socker. Som till exempel en halv grape, lufttorkad skinka lindad runt en bit avocado, en tunn skiva gott knäcke med philadelphiaost och makrill i tomat, fruktsallad med keso eller några mandlar. Det fungerar förvånansvärt bra.

Nu ska jag bara lära mig lyfta mig själv också. Det har nämligen jag och min kollega M satt upp som mål för oss själva. Jag orkar inte en endaste sketen chin/pull up. Än.

Moving on

I förra veckans Skavlan pratade Felicia Feldt om att man kan gå vidare och må bra utan att förlåta.

Jag tror hon har rätt.

Dispens

Imorgon kommer två fina fina vänner, som jag träffar lite för sällan, på middag. Av denna anledning har jag fått dispens från januari månads alkoholstopp. Som i stället förlängs med en vecka.

Igår köpte jag en flaska sauvignon blanc att ha i den sydfranska fisksoppan som jag tänker bjuda på. Den äldre mannen i kassan granskade mig länge och väl. Sen sade han "Jag tror att jag ska be dig om legitimation.". Jag bara skrattade (och visade leg förstås, annars hade jag väl blivit utslängd).

Men kom igen nu, systembolagsexpediter. Jag är 41 år, hörni. F-y-r-t-i-o-e-t-t. Jag har fått gå på systemet sen 1990. Det är 20 år sedan.

När ska detta få ett slut?

Behöver påminna mig själv just nu

Att höra ekot av sig själv

"Mamma, du blir aldrig arg" sade lillasyster i morse.
"Va" sade jag, "Jo, nog blir jag väl arg ibland?"
"Nej mamma. Du blir bara lite stressad."

Koma

Är totalt komatrött efter en intensiv dag på jobbet då jag bland annat höll i en tretimmars storytellingworkshop för ett tjugotal medarbetare. Och vilka fantastiska berättelser jag har fått höra - enormt inspirerande.

Och det gör inte så mycket att jag är trött ikväll, för imorgon är det fredag. Typ. För fredag är min lediga dag. Och det betyder ju att torsdag blir fredag, för mig. Eller... ja, ni fattar.

Min lediga dag har för övrigt alla förutsättningar att bli riktigt njutbar. På programmet står morgonyoga, sen en timmes massage och så frans- och brynfärgning på salong. Därefter ska jag bara lata mig. Handla lite inför lördagens middag med två goda vänner. Och så lata mig lite till. Det blir bra.

Invigningsfesten på Fotografiska?

Mycket folk. Hög musik. Gratis sprit. Massa kändisar. Fina bilder. Många helskägg. Hippa typer. Svarta kläder. Hög stämning. Makens vänner. Äppelmunkar. Anton Corbijn. Och så jag.

Ungefär så. Kort och gott: en höjdarkväll.

Två favoritbilder.

Retail therapy

Nyinköp till kvällens festligheter. En LBD på det, och så ett stort metallhalsband så är jag all set for mingel!

Update: Stövletterna är från Wera och mycket snyggare i verkligheten. Och så gör de mig längre än maken...

Hipp hipp hurra

Men hörni - min blogg har ju fyllt år! Fyra minsann. Det måste faktiskt firas. Eftersom jag aldrig har förstått poängen med cupcakes, macarons och allt vad det heter, så bjuder jag i stället på det senaste trendfikat, som jag sannerligen förstår mig på: donuts.



Håll till godo, govänner!

Dagens träning

Charmigt rum, va? Här spenderade jag en knapp timme i eftermiddags. Det är träningsrummet som hör till huset där jag jobbar. Mysfaktor noll, men eftersom min avdelning sitter en kvart från arbetsplatsens galet fina personalgym, så fick det duga idag.

Jag körde Olgas sommarpass och ungefär hälften av det här magpasset. Dessutom lite rodd och en gnutta hopprep. Det räckte gott och väl, jag var svettig och matt efteråt. Egentligen finns här det mesta man behöver: roddmaskin, cykel, boxboll, fria vikter, kettlebells, mattor, pilatesbollar, ringar, stänger att hänga ifrån och så vidare. Bara jag har med mig ett färdigt program, så kan jag nog uträtta storverk där nere i källaren. Och bra träningsprogram finns det ju gott om på nätet. Plus ett par på väggen i träningslokalen.

Fast det är rätt läskigt där nere. Tyst, ödsligt och lite utsatt känns det. Enda grannen är parkeringsgaraget. Jag skulle definitivt inte hänga där på kvällstid - hu!

What to wear?

Hoppsan. Jag och maken blev just inbjudna till vernissagen inför nästa stora utställning på Fotografiska, den med Anton Corbijns bilder. Oj oj, han har varit hovfotograf åt mina största idoler i alla tider. Vågar man hoppas att herr Gahan är där? Näe, skulle inte tro det. Men ändå.

Nu undrar jag bara: vad ska jag ha på mig?

Update: Invigningsfest är visst den rätta termen i det här fallet. Mr Corbijn själv är hedersgäst och First Aid Kit står för musikunderhållningen. Det kan funka...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Oj då

Av en slump gick jag in på min blogg och läste vad jag skrev för ett år sedan. Och där stod det så här.

Idag har det gått exakt ett år sedan jag skrev det där. Och inget har egentligen förändrats. Jo, jag har förstås gjort en del nytta på jobbet. Men ändå. Det ligger som en våt filt över avdelningen där jag jobbar. Det kändes extra tydligt när jag kom tillbaka igår, efter tre veckors sjukdom och ledighet.

Så det är kanske dags att börja fundera över mitt nästa drag?

De är tillbaka!

Äntligen en ny säsong med familjen Hendrickson i SVT. Å, ni har väl inte missat Big love? Bästa HBO-serien någonsin. Se, se, se. Det kan vara lite knepigt att hoppa in i säsong fyra, men se då till att komma över säsong 1-3 och det snabbt! Fredag 22.45 är det som gäller. Och lyckas ni inte hålla er vakna så är det bara att surfa in på SVT Play.

Dagens soundtrack

The girl with the dragon tatoo inleds med grymmaste versionen av Led Zeppelins Immigrant song. Trent Reznor rules. Filmen är för övrigt klart sevärd. Rooney Mara och Daniel Craig briljerar.

Förresten...

...nu är det godisfritt och alkoholfritt till och med den 3 februari.Så nu vet ni det.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Kärlek

När sonen stolt presenterar nedanstående budskap, vackert förpackat i en egengjord bok, då svämmar kärleken över alla bräddar. Det finns liksom ingen hejd på ömhetsbetygelserna från storebror just nu och jag tänker att något har vi nog lyckats göra rätt i alla fall, maken och jag.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Stort och smått

Vad konstigt det är, livet. Vardagens små bestyr pågår parallellt med stora viktiga beslut och händelser.

Som idag. Jag har satt stopp för en destruktiv relation. Satt ner foten. Det handlar om en nära som aldrig kommer att bättra sig och som inte får skada mig och mina närmaste mer än personen ifråga redan har gjort. Det är nog nu.

Och samtidigt, denna dag, har jag storhandlat, tagit ett varmt bad och förberett mig inför morgondagens jobbstart. Medlat i små syskonbråk, dammsugit och druckit te. Precis som vilken söndag som helst.

Nu är allt klart inför den första av oxveckorna, och jag ligger på soffan och njuter av jullovets sista skälvande timmar. Vardag. Det kanske inte är så dumt ändå.

Homeland

Har ni sett? Riktigt bra - välgjort och spännande. Nästa avsnitt i SVT på onsdag. Då dyker det också upp på SVT Play.

Bodypump ja

Imorgon kommer jag inte att kunna lyfta mina armar. Aj.

Och snart ska jag sluta tjata om min träning, jag lovar. Det är bara så himla skönt att vara frisk och orka med annat än bara soffhäng.

Knat och kringlor

Och idag har jag träningsvärk, tralalalala. Jag är mycket nöjd. Hann med en fem kilometers powerwalk i skogen också - ännu bättre! Fast maken och barnen gör allt för att sabba mitt sunda liv: idag bakade de smålandskringlor. Söta små rackare som ska ätas med smör på, påstår maken. Och då är det kringlorna han syftar på, inte barnen...

Update: Och ja, jag har smakat. Mitt sunda liv börjar på måndag, remember.

Tjoho!

Jag har tränat! 40 minuters yoga och så ett gäng mag- och armövningar. Ingen hårdträning precis, men jösses vad skönt det är att äga sin kropp igen efter tre veckors förkylning.

Jag tror det blir ett bra år det här.

Min träningssatsning fortsätter

Idag agerade jag PT åt maken och tvingade honom att genomgå Olga Rönnbergs tretton minuter långa sommarpass. Jag satt i soffan, tog tid och hejade på. Han jobbade på riktigt bra, blev svettig och matt.

Frågor på det?

Migrän som konst?

Om det är någon av er som undrar hur det är att ha migrän med aura, så kan ni titta på konstverket nedan. Exakt så börjar det för mig; det som finns i mitten av synfältet försvinner bakom flimrande grafiska figurer. Den flimrande punkten växer och efter en liten stund ser jag knappt något alls.

Jag mår fysiskt illa bara av att titta på illustrationen, och kan inte för mitt liv förstå hur någon skulle kunna tänkas vilja ha den på väggen. Flickan är vackert tecknad, men de där cirklarna förstör allt för mig. Ni som eventuellt tycker annorlunda hittar illustrationen här.

Saker jag oroar mig över...

...när man inte kan sova och klockan närmar sig halv tre på natten:

• att listerna inte har kommit upp sen vi la nya golv i arbetsrummet
• att vi lovat storebror nytt golv i hans rum men har svårt att få det lagt
• att jag är alldeles för dålig på att höra av mig till fina vänner
• att jag börjar jobba på måndag
• att jag inte har någon lust att börja jobba på måndag
• att jag borde jobba lite innan måndag eftersom jag var sjuk veckan före jul och har en viktig workshop att förbereda
• att jag borde ha gått igenom alla mina pensionsförsäkringar
• att det inte alls ser bra ut med klimatförändringarna här på vår enda jord
• att vi inte har anmält lillasyster till dansen i vår
• att storebror inte har lärt sig simma än
• att vi inte har lärt oss alla funktioner på den nya tvn
• att vi inte har börjat planera inför vår NYC-resa som närmar sig med stormsteg.

Av de tretton punkterna på listan ovan är det ungefär en som känns värd att oroa sig över även på dagtid. Vad är det med nattliga tankar?

Granen har gjort sitt

Mot en hälsa på topp...

Igår träningsbloggar och glass, idag Topphälsa och vin (och kexchoklad, men säg inget till barnen). Jag tycker mig ana en trend. När tror ni jag kan se de första resultaten av denna tunga hälsosatsning?

- Posted using BlogPress from my iPhone

Middag to be

2012 och ett slags löfte

Vet ni. Ikväll gör det inte ont när jag sväljer. Det är första gången på tre veckor så det är banne mig på tiden.

Snart kanske jag till och med kan lyfta ur soffan och faktiskt motionera i stället för att ligga här och läsa träningsbloggar (och äta glass...). För det är nog så, att jag faktiskt behöver avge ett klassiskt träna-mer-äta-bättre-ta-hand-om-mig-själv-nyårslöfte i år. Jag blir inte yngre och det jag äter har en tendens att liksom fastna på kroppen numera. Ytterst irriterande. Det hände mig aldrig förut. Men framför allt vill jag bli piggare och starkare.

Ni kommer inte att få se någon mirakulös livsstilsförändring här på bloggen, men jag ska jobba stenhårt för att skala bort onödiga onyttigheter, röra mig mer och träna styrka. Eftersom jag fortfarande är förkyld och har semester så mjukstartar jag bara den här veckan. Men på måndag smäller det. Wish me luck!

Lite inspiration

Denna gråa dag varvar jag julrensning med slösurfning medan barnen leker osedvanligt harmoniskt på övervåningen. Kollar lite kläder, och visst blir man väldigt glad av den här lilla prickiga skapelsen från Åhléns? Inget trendplagg direkt, men enkelt och klassiskt precis som jag gillar. Med kofta och ballerinor på jobbet framåt vårkanten tänker jag, eller med klackar, kavaj och clutch när det vankas kalas.


I övrigt längtar jag efter orange just nu. Det brukar vara en höstfärg i min värld, men i vår kan jag definitivt tänka mig ett par knalligt orange jeans. Till enkel svart tröja eller en ljusblå skjorta kanske? Dessa finns på HM:

Förra året i bilder

Januari
Lugna dagar innan jobbet drog igång efter nyår.

Februari
Massor av snö och bästa sortens barnarbete.


Mars
Ja det räcker faktiskt inte med en bild från vår underbara semestervecka. Den behövde vi. Och som vi njöt.


April
Så var det då äntligen dags för mellanmål ute efter dagis och skola.


Maj
När make och barn var i Småland passade jag på att ordna en finfin tjejmiddag. Det är lätt att duka vackert i maj.


Juni
Fin midsommar hos vänner på Rådmansö.


Juli
Jamen så kom de då äntligen hem efter två år i Montréal. Jag mötte på Arlanda en tidig sommarmorgon. Vilken glädje.


Augusti
Vi avslutade semestern med en härlig vecka i Småland och släktkalas mitt i det vackra glasriket.


September
Världens finaste lillasyster fyllde fyra, vilket förstås firades med kalas.


Oktober
Mest bara jobb och vardag, men en fredag smet maken och jag iväg till Operabaren, och sen såg vi Svansjön på Operan. Det var magiskt.


November
Vädret var milt och vi avnjöt helgfika i solen på Äppelfabriken.


December
Mycket soffmys och tända ljus blev det.

Milles möter Frank

Min nya fina julklappsväska fick också följa med på utflykten igår. Jag tror den trivdes: