Jag är vemodig just nu. Sorgsen och trött. Det händer en del trista och tunga saker i mitt liv. Det finns saker som har gått snett och det kommer att kräva tid, hårt arbete och jäklar anamma för att baxa dem på rätt köl igen.
Mer än så här kommer jag nog inte att skriva om det här på bloggen. Jag har ingen lust. Bloggen är för mig en plats för återhämtning, en andningspaus, ett vattenhål. Allt jag skriver om är mitt liv, mina tankar, mitt pladder. Men mitt liv är förstås mer än det som syns här, och det är nog så jag vill ha det just nu.
Jag är glad att jag har bloggen. Och ännu gladare är jag åt era kommentarer. Tänk att ett glatt tillrop kan betyda så mycket ibland! Det är så skönt att ha den här platsen för tankar om stort och smått, en plats där jag kan pladdra på om allt möjligt. Utan prestationsångest, utan krav på att det jag skriver ska vara på något särskilt sätt. Just nu är det mesta jag skriver rättså lättsamt och okomplicerat. Och så måste det nog vara. Det blir en balans till de delar av livet som är lite för tröga, svåra och trassliga just nu.
11 kommentarer:
Det är skönt att höra dig beskriva din blogg. Alltför många ska ha en så speciell åsikt om bloggvärlden, för eller emot. Varför inte bara ta det för vad det är och för det man vill (som du) och använda den till något bra, oavsett?
Kämpa på och kör ditt race. Jag skannar kvar. Oavsett!
Ja, bloggen är min ventil i vardagen.
Ibland när jag titar på vädret och Sverigekartan på nyheterna, tänker jag där bor hon och där bor hon, bloggvänner som jag känner men inte skulle känna igen på stan!
Kram till dej.
Det är förunderligt att folk (vilka det nu är, jag träffar då aldrig på någon i och för sig) som ska ha åsikter om vad bloggar är och ska vara bra för (oftast inget alls, om de själva får tycka).
Hoppas att de tunga molnen på något vis lättar.
revealy säger wv. Det låter kanske lite hoppfullt?
Ropar lite glatt till dig! Det ljusnar snart, ska du se. Kram.
Jag utelämnar också så mycket i min blogg och ibland funderar jag över hur det påverkar den.
Men så klart förstår alla att en blogg är en blogg och ett liv är så mycket mer. Eller hur.
Fortsätt att ha bloggen som frizon, något som gör dig glad.
Och sköt om dig. Hoppas att du snart mår bättre.
Jag gillar din blogg Kajsa. Det var bara det ;)Kram!
Skickar över lite ljus, lättsamhet och en kartong med energi. Jag tror på dig!
Anna: Och det är roligt att ha dig här! :-)
Caroline: Visst är det lite speciellt - på ett härligt sätt - det där med bloggbekantskaper.
Cruella: Många åsikter blir det. Revealy låter faktiskt hoppfullt!
Åretruntparadiset: Tack för kram och tillrop!
Sara: Tack för fina ord!
Fröet: :-D
Vardagsglimtarn: Tack! Det känns genast ljusare...
Ja, så är det ju. Bloggen speglar bara en del av ens liv, om ens det. Ibland bara ett ställe att få ventilera något annat än det som måste ventileras hela tiden i verkligheten. Och det är den som skriver som bestämmer. Du bestämmer! Det är ju din blogg. Bra känsla. Där, om inte annat, har man kontroll. Hoppas i alla fall att det vänder till det bättre även IRL.
Kajsa: Tack! Det ska nog vända snart.
Skicka en kommentar