Men jag pustar ut.
Update: Fast nu har jag tittat på Agenda och vips så är jag orolig igen. Därför att allt är så osäkert. Ingen vet än hur farlig den här influensan blir. Och det kommer vi inte att veta förrän tidigast i höst. Suck. Osäkerhet ligger högt på listan över saker jag inte gillar. Saker jag har svårt att hantera. Det hänger nog delvis ihop med att jag har fruktansvärt livlig fantasi. Och en tendens att genast låta tankarna rusa till worst case scenario.
Nåväl. Jag kan faktiskt inte gå och ha ont i magen ända tills i höst. Dags att fokusera på vardagen igen. På här. Och nu. God natt!
4 kommentarer:
Vad skönt för världen att det verkar gå åt rätt håll!
Fina sippor du plcokat till din mammas ära.
Kram
Anna: Ja, vi får verkligen verkligen hålla tummarna för att det går åt rätt håll!
Jag kan också tänka worst case, men då handlar det om påtagliga saker som att min tonåring är ute på kvällen och inte svarar i telefon. Influensors eventuella farlighet är way too abstrakt för mig. Lite skönt.
Cruella: Ditt worst case låter sundare än mitt. Eller sundare och sundare, men du fattar vad jag menar... Influensan må vara ofarlig, den må vara farlig - att oroa sig är ju rätt lönlöst ändå eftersom det inte är mycket jag som individ kan göra. Mer än att tvätta händerna och stanna hemma om jag blir sjuk, då!
Skicka en kommentar