Igår på väg till jobbet blev jag pågådd av en tant. Jag såg att vi skulle mötas och väluppfostrad som jag är så väjde jag ordentligt. Tanten väjde inte. Hon började i stället snedda och gick rakt in i mig, med full kraft. Det gjorde ont. Hon hade siktat på mig!
Jag blev helt häpen. Sen vände jag mig om efter tanten och valde mellan kraftuttrycken. Jag vet inte riktigt hur det gick till, men jag hörde mig själv säga:
- Nej men, kära nån!
Där skrämde jag henne allt.
13 kommentarer:
Ha ha, ja det VAR verkligen väluppfostrat:)
Tack för dagens gapskratt =).
Mycket lustigt! Jag gick själv på stan igår och råkade ut för precis detsamma! Jag väjde ordentligt, men likväl kom hon emot mig.
Fast jag var inte lika språkligt blid. Jag frågade henne om hon inte ansåg trottoaren vara tillräckligt bred.
HA HA HA, du är för go det var ju en underbar kommentar till en gammal skräcködle tant,! Där fick du henne ;D
Haha, tänk om det är samma tant som går omkring och siktar på folk!!
:-D
kram!
Man ska inte underskatta gamla härliga uttryck! Mycket väl formulerat Kajsa! :D
Mie: Japp! *niger och knycker på nacken*
Åretruntparadiset: Vassego!
Anna: Ha - det var ett bra svar! Vad är det med folk nuförtiden, krockar och står i?
Var dags glimtarn: Eller hur - där satt den! :-D
Tidsmästarinnan: Eller en sammanslutning av ilskna damer, landet över...
Sara: Man kanske kan säga att uttrycket var målgruppsanpassat. Väl valt till just denna äldre dam...
Ha ha, usch så du ryter i ;)
Solrosfrö: Jajamensan, huka er i bänkarna! :-D
Hahahaha!!! Började hon grina av rädsla?
Men du, hon kanske stötte på dig; har du tänkt på det? OBS OFRIVILLIG ORDVITS.
/Rana
Rana: Hon gråter nog än, så som jag skrämde henne. Moahahahaha...
Rana: Och erkänn nu, den där ordvitsen var inte alls ofrivillig... ;-)
Skicka en kommentar