Fyra dagar hann alla i familjen vara friska innan nästa sjuka slog till. Idag är det storebror som har hög feber och huvudvärk. Trist. Och inte blev det roligare av personalens kommentar när jag ringde till dagis:
- Stackarn. Då får vi se om det är den där magsjukan som går. Den börjar med hög feber. Och den är INTE rolig.
*Nejdetärintedendärmagsjukan, nejdetärintedendärmagsjukan, nejdetärintedendärmagsjukan*
Update: Nu har det gått ett halvt dygn, och inga tecken på magsjuka. Det tackar vi för. Det räcker gott att storebror har feber, ont i kroppen och andedräkten som gud glömde.
5 kommentarer:
Lider med dig, och ger lite hopp inför framtiden - ja ganska långt fram. Mina barn har inte varit sjuka på två år, ingen magsjuka på sju år:) 14,18 o 20 är de!
Det är de där avvaktande, osäkra och fanatiska timmarna som är så jobbiga. Magsjuka eller inte?
Man hör i syne, ser i syne och vill bara veta.
Fasen vad jag ogillar magsjuka! Jag håller tummarna på nån "vanlig" krasslighet.
Nej, nej, nej. Å det bestämdaste. Det är det INTE! Kram!
Nej. Det är inte magsjuka. Självklart inte.
Anna: åh, det låter som en dröm, en hägring - ingen magsjuka på sju år! Tiden går fort...
Anna: Ja, eller hur. Är på helspänn vid varje liten host och undrar om det är kräk på gång. Magsjuka är vidrigt!
Sara: Så det så!
Målle! Eller hur!
Skicka en kommentar